Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sveriges allmänna biblioteksförening kallas härmed till sitt fjärde årsmöte den 12 oktober 1918 i Stockholm
- Norska folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORSKA FOLKBIBLIOTEK.
Några erfarenheter från en studieresa hösten 1917. Av Fredrik Hjelmqvist.
I samband med mitt deltagande i det i föregående häftet skildrade tionde
norska biblioteksmötet företog jag en fjorton dagars resa i södra Norge,
varunder jag utom Bergens bibliotek besökte folkbiblioteken i Kristiania,
Fredrikshald, Sarpsborg, Moss, Horten, Larvik och Drammen. För min resplan hade
jag att tacka kirkedepartementets bibliotekskonsulent, stortingsbibliotekarien K.
Fischer, vilken även i övrigt på ett utomordentligt beredvilligt sätt har stått
mig till tjänst med så många av mig begärda upplysningar. Även till direktören
för Folkeboksamlingernes ekspedition, bokförläggare A. M. Stenersen, står jag i
största förbindelse för hans i mångahanda måtto visade tillmötesgående. Utom
till de nämnda personerna står jag i tacksamhetsskuld till bibliotekarierna vid
de av mig besökta boksamlingarna. Av de erfarenheter, som jag kan ha
vunnit under resan, är den för mig personligen obetingat mest behagliga det
vänliga mottagandet, som överallt kom mig till del från bibliotekarier och
biblioteksassistenter, vilka välvilligt ställde sin tid till mitt förfogande, fastän jag på
sina ställen under min »snabbresa» måste ha kommit ganska olägligt.
Den knappt tillmätta tiden för min resa gjorde, att jag ej — något som
jag annars gärna skulle önskat — kunde hinna besöka biblioteken i Trondhjem
och Kristiansand, ej heller fick jag tillfälle att besöka något landskommunbibliotek.
1. De norska bestämmelserna om statsunderstöd till folkbiblioteken.
Vid förberedelserna till den omorganisation av svenskt folkbiblioteksväsen,
som fick sitt författningsmässiga uttryck i k. kungörelsen den 23 sept. 1912,
kunde man i viktiga punkter ha ledning av erfarenheterna på detta område i
Norge. Långt tidigare än i Sverige — redan 1839 — hade statsmakterna här
börjat ekonomiskt understödja folkbiblioteken, och ända från och med år 1876
lämnade stortinget ett årligt bidrag, utgående i belopp från 10 till 200 kr. till
vart bibliotek, som anskaffade minst lika stor summa från annat håll. Både
statsbidraget och det däremot svarande ortsbidraget skulle användas till
inköp och inbindning av böcker. Det egentliga genombrottet daterar sig dock
först från år 1901 och från det förslag, som framlades av en trernannakommitté,
bestående av Karl Fischer, J. V. Heiberg och Haakon Nyhuus. Förslaget,
som med några mindre ändringar blev antaget av stortinget, gick ut på att
skaffa en mera ingående kontroll över de statsunderstödda folkbiblioteken, bättre
vägledning och hjälp åt dem, som sysslade med folkbiblioteksarbete, och
slutligen förmånligare villkor för bibliotekens bokförvärv genom koncentration av
inköp och inbindning.
I organisationen framträda samma huvuddrag, som ett decennium senare
återkomma i Sverige. I kirkedepartementet tillsattes en »bibliotekssakkunnig», som
skulle stå biblioteken till tjänst med råd och anvisningar, med upplysande
föredrag o. s. v. och som också skulle öva tillsyn över statsbidragens användning
och bibliotekens skötsel. De statsunderstödda boksamlingarna ålades att göra
bokinköpen för statsbidraget — helst också för det däremot svarande, från annat
håll kommande bidraget — bland böcker upptagna i en katalog, som skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1918/0066.html
