Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 / 66 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norska folkbibliotek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mest frygtløse menneske til at indföre nye metoder, naar de syntes ham et
fremskridt.» I Deichmanska biblioteket slopade han genast i fråga om
utlåningen det gamla journalsystemet och införde ett kortsystem, som han
sedermera bytte ut mot ett annat, vilket i sin ordning efter några år fick lämna
plats för ett tredje, det amerikanska newarksystemet. Tiderna, då biblioteket
hölls öppet, utsträcktes betydligt, och utlåningsstationer anordnades på olika platser
i staden. I de vuxnas avdelning genomförde han anordningen med för allmänheten
tillgängliga bokhyllor (»öppna hyllor»). När Nyhuus sedan blev den förste
redaktören av kirkedepartementets katalog »over bøker skikket for

Fig. 7. Bergens offentliga bibliotek. Utlåningsrummet med expeditionslokalen i förgrunden. (Se sid. 70.)

folkeboksamlinger», tillämpade han helt djärvt pä böckernas både fackindelning och
numrering system uppgjorda i främsta rummet för amerikanska förhållanden (Deweys
decimalklassifikation och Cutters författarnummer[1]), utan att ge sig tid att söka
genomföra de modifikationer, som kunde behövas för att de skulle bli mera
lämpade för norsk litteratur. Han vann därigenom, att arbetet gick fortare, och
han vann tillika — något som också kunde synas värdefullt — anslutning till
försöken att på biblioteksområdet så mycket som möjligt genomföra för de olika
nationerna gemensamma regler.

Så väl direkt genom den påverkan han utövade som bibliotekskonsulent och
genom kraften av exemplet från Deichmanska biblioteket som indirekt,
därigenom att han intresserade andra norska män och kvinnor för att skaffa sig sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>