Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar om amerikanska bibliotek, med en blick på Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från dem. Avståndet är för stort för nära förbindelse mellan central och filial,
i de flesta fall åtminstone. Botemedlet vore att skapa förmedlande länkar genom
att dela upp staden i några få distrikt och upprätta ett distriktsbibliotek i vart
och ett av dessa. Förbindelsen mellan huvudcentralen och filialerna skulle då
förmedlas genom dessa distriktscentraler, som därjämte skulle fungera som
referens- eller studiebibliotek.
Planen, sådan den antagits av bibliotekets styrelse, omfattar:
1. Fem distriktscentraler.
2. Sjuttio lokala filialer.
3. Sextio »utlåningsstationer» (utan fast bokbestånd).
4. Etthundra filialer i fabriker, affärshus o. d.
5. Tjugotvå högskolefilialer. (Med högskolor menas »high schools»,
motsvarande de högre klasserna av allmänna läroverken — ungefär.)
6. Tre tusen klassrumsbibliotek.
7. Etthundra särskilda »depositionsbibliotek», i K. F. U. M.-byggnader,
klubbar, »social settlements» m. fl., bland dem även organisationer bland
invandrargrupper (här kan det vara av intresse att nämna, att det nyligen bildade
Svenska studie-förbundet har erhållit ett dylikt bibliotek av svenska böcker).
Jag citerar i det följande broschyren i fråga:
»Varje distriktscentral kommer att innehålla:
En samling av 50,000 volymer att användas för att vid behov supplera de
olika filialerna genom dagliga distribueringar.
Ett referensbibliotek, att användas för studier och speciella undersökningar
av affärsmän, lärare, kvinnoklubbar o. s. v., supplerat genom dagliga
distribueringar från huvudbiblioteket med material som efterfrågats, men ej finns att få
på distriktscentralen.
Assistenter kompetenta att biträda besökande, att hålla »story hours»
(sagostunder) o. s. v.
Boksamlingar på främmande språk för utlån till filialer i stadsdelar befolkade
med invandrare från främmande länder.»
Här ha vi en väl utarbetad plan för ett systematiskt och centraliserat arbete
för att underlätta spridning av böcker bland en befolkning av över två millioner,
boende inom en areal av omkring 200 eng. kvadratmil. Genom upprättande
av distriktscentraler blir det inte längre nödvändigt för dem, som bo på långt
håll från stadens centrum, att resa flera mil för att konsultera böcker, broschyrer
och tidskrifter, som de behöva för sina studier. Och för att låna böcker
behöver ingen längre ta en spårvagn, emedan var och en har en filial i sin
omedelbara närhet.
Ha vi inte här en plan, som bör kunna adapteras på svenska förhållanden?
D:r Palmgren Munch-Petersen föreslog ju i sitt första utlåtande i biblioteksfrågan,
att Sverige borde indelas i distrikt, vart och ett med sin bokförmedlingsanstalt,
varifrån de olika smärre biblioteken inom distriktet skulle få sitt bokförråd
tillhandahållet. Om nu dessa bokförmedlingsanstalter förläggas vid större
bibliotek, t. ex. stiftsbibliotek, med mera bestämd vetenskaplig karaktär, så vinnes
därmed först att anstalten skötes av personer, som ha daglig kontakt med
vetenskapligt studiearbete, och vidare att personalen vid dessa bibliotek kommer i
direkt beröring med det allmänna folkbildningsarbetet. Och detta vore en
omständighet av stor vikt, både för den mera populära biblioteksrörelsen och för
de vetenskapliga biblioteken och deras personal, inte minst för denna sistnämnda
i rent personlig mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
