- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
100

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Grundtvig, Fredrik. Holmström, Maria. N. F. S. Grundtvig. En
märkesman i det 19:e århundradet. Lb. 1917. 287 s.         5:75.

Grundtvig har många beröringspunkter med den svenska romantiken, har i religiöst och
pedagogiskt hänseende påverkat många svenskar och står såsom lärofader för den svenska
folkhögskolan. En framställning av Grundtvigs liv och verksamhet är därför av stort intresse
för den svenska allmänheten. Förf. har i det stora hela väl gått i land med den begränsade
uppgift hon förelagt sig. Språket röjer dock på sina ställen alltför tydliga spår av de danska
källorna och korrekturläsningen, särskilt av interpunktionen, är alltför slarvig. Folkhögskolor,
seminarier, folkbibliotek och alla religiöst och pedagogiskt intresserade personer skola hava
gagn och glädje av denna bok.         C. O. A.

Rolland, Romain. Seippel, Paul. Romain Rolland. Mannen och verket.
Övs. [fr. fra.] av Viva Bauer-Ostermann. A. B. 1917. 224 s. Litt.         4:25.

Som redan själva citeln antyder, avser denna den fransk-schweiziske kritikerns monografi
över en av samtidens ryktbaraste förf. att insätta hans personlighet och livsgärning i det rätta,
ömsesidiga sammanhanget. Otvivelaktigt lämnar också hans lika inträngande som fylliga
framställning en särdeles beaktansvärd och vägledande systematisk översikt härvidlag. Av de
ursprungligen för det mesta som tidningsartiklar publicerade, här till ett helt i 18 kapitel
sammanförda essayerna förtjäna särskilt framhållas de som med ganska riklig dokumentering sprida
ljus över förutsättningarna för det stora genombrottet, »Jean-Christophe», och lämna en livlig,
ej sällan sympatisk skildring av Romain Rollands närmaste franska miljö. Mycket av intresse
innehålla även avdelningarna »Författaren», »Jean-Christophes’ estetik», »Hjältarna», »I Tyskland»,
»I Frankrike» och ej minst »Romain Rolland under kriget». Däremot torde de mera exklusivt
filosoferande uppsatserna vara både väl mångordiga och mångtydiga. Över huvud äro
upprepningar och brist på stringens kritikerns svaghet. Arbetet avslutas med en utförlig och
rikhaltig bibliografi.         E. A—ie.

Snoilsky, Carl. Carl Snoilsky och hans vänner. Ur skaldens brevväxling.
D. 1. H. G. 1917. 332 s. Portr.         9:—.

Ett urval ur Snoilskys numera till Kungl. biblioteket överlämnade brevväxling. Man finner
där dels ungdomsbrev från uppsalatiden, då Snoilskys diktartalang blott var känd inom det
litterära studentsällskapet N. S., dels brev från hans vandringsår, då han njöt det fria och
oberoende livet i Italien och Spanien, dels också en del brev från hans senare år, då han
lämnat Sverige efter att år 1879 hava upplöst sitt första äktenskap och slagit sig ned i Dresden
med sin andra hustru. De tidigare breven äro till största delen föga givande för
kännedomen om S:s litterära utveckling men giva däremot åskådliga bilder ur tidens uppsalaliv; av
de senare äro breven till M. Lagerberg de intressantaste, då S. där ofta beror både politiska
och sociala frågor, ehuru även i dessa brev hans förbehållsamma natur gör sig märkbar. Boken
bör givetvis anskaffas till alla bibliotek, där man i större utsträckning samlar svensk
litteraturhistoria och biografi.         O. W—n.

Strindberg, August. Hellström, Victor. Strindberg och musiken. Nst.
1917. 4°. 111 s.         3:—.

Strindberg var alltid en varm vän av tonernas konst, och under den sista delen av hans
liv var musiken rent av ett livsbehov. Autodidakt på området uppnådde han aldrig någon
större färdighet som utövare av denna konst, men han lärde sig att för eget nöje traktera
flera instrument, försökte sig på tonsättning av en och annan sång samt utarbetade ett förslag
till förenkling av den gängse tonskriften. Denna hängivenhet för musiken har givetvis lämnat
spår efter sig i den store diktarens litterära alster. Victor Hellström har på ett medryckande
sätt behandlat allt detta i föreliggande arbete.         C. F. Hbg.

Tessin, Carl Gustaf. Leijonhufvud, Sigrid. Omkring Carl Gustaf Tessin.
1. Fru grevinnan Ulla och fru grevinnan Augusta. Nst. 1917. 213 s. Portr.         7:50.

Förf., förut känd bl. a. som utgivare av Carl Gustaf Tessins dagbok 1748—1752, har i
föreliggande arb. huvudsakligen på grundval av brevväxlingen mellan medlemmarna av den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free