- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
101

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lysande och spirituelle statsmannens familj tecknat en följd tavlor och interiörer ur hans livt
såväl det enskilda som det offentliga, eller snarare vad av det senare, som återspeglas i den
familjära brevväxlingen. Någon genomförd biografi över Tessin har det tydligen ej varit
meningen att åstadkomma ej heller att mera grundligt redogöra för de historiska tilldragelser,
vari han under denna tid tog del. I meddelande av t. o. m. skäligen ointressanta detaljer
går förf. kanske stundom väl långt. Denna första del för fram till år 1743. De i undertiteln
nämnda grevinnorna äro Tessins gemål och svägerska.         B. M.

Wennerberg, Gunnar. Almquist, S[igfrid]. Om Gunnar Wennerberg,
hans tid och hans gärning. L. H. 1917. 287 s.         4:75.

Boken har till underrubrik »blad ur svensk kulturhistoria» och är en förträfflig, för alla
pedagogiskt intresserade mycket givande framställning av sammanhanget mellan de problem,
som rört det svenska skolväsendets organisation under 1800-talets senare hälft, och vari
G. Wennerberg kom att så betydelsefullt ingripa, samt tidens allmänna kulturproblem. Den
är därtill mycket underhållande skriven.         M. F.

K. Geografi.


Cederschiöld, Gunnar. Negrer. Studier och äventyr i Franska Västafrika.
Nst. 1917. 154 s. Ill.         4:75.

Gunnar Cederschiöld har på några få år hunnit med åtskilligt även med sin skrivande
penna. För geografiskt intresserade är han känd genom »Infödingarna på Manhattan» (Bibl.-bl.
1916, s. 184), genom vilken han visat sig tillhöra den grupp av reseskildrare med Gustaf
Mattsson i spetsen, som förstå att göra sina böcker till »roliga» sådana. En anmälare har
om en annan av C:s böcker yttrat, att förf. är »full av kvickögt intresse för alla roliga saker,
som världen är full av». Detsamma gäller hans negerbok. Med oförbrännelig humor och
gott humör berättar han om sina »äventyr», vilka till det mesta bestå i strapatsrika färder i
ett, som det förefaller, nu fredligt men i kommunikationshänseende tämligen primitivt land.

Läsaren tillrådes dock att ha en karta till hands, ty författaren har nog rätt i sin misstanke,
att Västafrika för de flesta är en lika »vit fläck» som stora delar av världsdelen på
äldre kartor och att den »vita huvudorten» Dakor (150 vita mot 8,000 negrer!) icke ingår i
geografisk allmänbildning. Det blir då en liten geografisk upptäcktsfärd under angenäm
ledning och med god behållning, ty författaren meddelar åtskilligt om de inföddas
samhällsförhållanden och det franska organisationsarbetet, som han skänker det mest oförbehållsamma
erkännande och som skall ha givit landet »fred, lag och välstånd», sedan fransmännen
övergivit det olyckliga experimentet med »assimilationssystemet» eller att göra infödingarna så lika
européer som möjligt. De misslyckade resultaten av detta experiment med rösträtt åt
infödingarna i några av kuststäderna, vilket skapat ett »nationalistiskt» parti, som under fältropet
»Senegal åt senegaleserna» bedrivit varjehanda ofog och blivit en sammanslutning för att
befordra några »valhopsledares» egennyttiga intressen, ser man i hamnstäderna i form av »stackars
uppblåsta, självbelåtna negrer». I den mån de praktiska kolonisatörerna fått pröva arbetets
realiteter, ha de också tillämpat andra metoder, t. ex. sökt utveckla jordbruket genom
yrkesskolor, uppfostra negrerna till lägre tjänstemän och tillämpa en praktisk lagstiftning, som
vunnit negrernas förtroende.         S. S.

Polo, Marco. Venetianaren Marco Polos resor i det XIII. århundradet. Övs.
[fr. ital.] samt inledning och anmärkningar av Bengt Thordeman. 1, 2. A. B.
1917. Kart.         à 3:75.

Med detta arbete har ett av den geografiska litteraturens allra märkligaste klassiska verk
för första gången fullständigt införlivats med svensk litteratur. Det kan naturligtvis icke här
komma i fråga att lämna en redogörelse för innehållet i den skarpsinnige venetianarens
skildring från Asien, där han reste och vistades i mer an tjugo år, varav sjutton i Kina. Här
må blott erinras, att Marco Polos samtid av bristande kunskap om ämnet ställde sig ganska
tvivlande till hans uppgifter, medan däremot den moderna forskningen på goda grunder sätter
hans arbete synnerligen högt: »ingen av medeltidens resande utom (franciskanermunken)
Rubruck ägde en så skarp iakttagelseförmåga som Marco Polo, ett så livligt framställningssätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free