- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
107

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birgitta-litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

europäischen Mittelalters bis 1300, uppl. 2, Bd 2 (Berl. 1896), s. 1223 f.; här förtecknas
hagiografica, olika upplagor av Birgittas skrifter samt den viktigaste litteraturen rörande Birgitta.
Ett annat likartat verk är U. Chevalier, Répertoire des sources historiques du moyen âge.
Bio-bibliographie
, Nouv. éd., Vol. I (Paris 1905), sp. 700 f., som på flera ställen med notiser
ur svårtillgängligare franska källor kompletterar de ovan nämnda svenska bibliografierna.
Uppgifter om den rent hagiografiska Birgitta-litteraturen kunna slutligen med fördel sökas i
bollandisternas Bibliotheca hagiographica latina, T. I (Brux. 1898 – 99), s.199 – 202.

2. Biografisk litteratur.

a. Äldre.

Den viktigaste källan till kännedomen om Birgittas liv och verksamhet
erbjuder en i Kungl. Biblioteket (sign. A 14) förvarad handskrift med titel Acta et
processus canonizacionis beate Birgitte
, innehållande handlingar rörande de under
påvarna Gregorius XI och Urban VI verkställda undersökningarna i och för
Birgittas helgonförklaring. Bland handlingarna här märkes den första
levnadsteckningen över Birgitta, författad av hennes biktfäder magister Petrus och
prior Petrus år 1373 strax efter hennes död, samt den senares under
helgonprocessen avgivna vittnesmål, den s. k. »Depositio copiosissima». Båda dessa
viktiga källskrifter äro jämte andra partier av samma codex i utdrag utgivna av
C. Annerstedt i Scriptores rerum svecicarum medii œvi, T. III: 2 (1876), s.
188–206, 218–240. Biktfädernas levnadsteckning ligger mer eller mindre
direkt till grund för alla följande Birgitta-legender. Av dessa är en författad av
ärkebiskopen i Uppsala Birgerus Petri (tr. i Acta sanctorum, Oct. T. IV,
1780, s. 485 – 493). En annan legend bildar lektierna i det av
Linköpingsbiskopen Nicolaus Hermanni författade Birgitta-officiet Rosa rorans, utg. av
H. Schück, Rosa rorans. Ett Birgittaofficium af Nicolaus Hermanni
(Meddelanden från det literaturhistoriska seminariet i Lund, 2, 1893; i Lunds univ.
årsskr.
, T. 28). Det är denna redaktion, som under titeln Vita abbreviata S.
Birgitte
finnes intagen i de tryckta upplagorna av Birgittas revelationer (se
nedan); en i 4:0 tryckt särupplaga utkom i Rom år 1553 på Olaus Magnus’
tryckeri i Birgitta-hospitalet, nu känd i endast ett i Kungl. biblioteket befintligt
exemplar. Vita abbreviata föreligger också på fornsvenska och har utgivits av
C. F. Lindström i Vadstena klosterreglor (Samlingar utg. av Sv.
fornskr.-sällsk
., 4, 1845), s. II – XXI. En poetisk bearbetning av Birgittas
levernesbeskrivning, antagligen författad av Linköpingskaniken Ragvaldus Anundi,
finnes i Cod. C 47 i universitetsbiblioteket i Uppsala; den är under titel Vita
metrica S. Birgittæ
utg. av J. Kruse i Meddelanden fr. det lit.-hist. seminariet
i Lund
, 1, 1892 (Lunds univ. årsskr., T. 28). Även en icke svensk har
författat en tidig Birgitta-legend, nämligen en birgittinermunk i klostret Paradisus
nära Florens vid namn Bertholdus. Legenden torde vara nedskriven under
förra hälften av 1400-talet och har efter en handskrift i det bayerska birgittinerklostret
Altomünster avtryckts i Acta sanctorum, ovan anf. del, s. 495–533,
hithörande mirakler ibid., s. 534–560.

I de talrika legendarier som under medeltiden samlades, finnes naturligtvis
även plats beredd åt det svenska helgonet Birgitta. En av de berömdaste av
dessa legendsamlingar är Legenda aurea, som kompilerades av
dominikanergeneralen Jacobus de Voragine (d. 1298); ett annat verk med även
hagiografiskt innehåll är ärkebiskopen av Florens Antoninus’ (d. 1459) Chronicon
sive Opus historiale
. – En samling legender rörande svenska helgon
hopbragtes av konung Sigismunds bibliotekarie Johannes Vastovius, med titel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free