Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birgitta-litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vitis Aquilonia s. Vitae sanctorum regni Sveo-Gothici, vars första upplaga trycktes
i Köln 1623 (fol.). Legenden om Sancta Birgitta vidua förekommer här s. 97
—110. En andra upplaga utgavs i Uppsala 1708 i 4:o av Erik Benzelius d. y.,
Birgittalegenden upptager här s. 91—107. För endast någon tid sedan har på
Bröderna Lagerströms förlag och tryckeri utkommit det vackra arbetet Legender
från Sveriges medeltid illustrerade i svensk medeltidskonst, utg. av Emilia
Fogelklou, A. Lindblom o. E. Wessén (Stockh. 1917. 8:o. 336 s., ill.).
Birgittalegenden finnes här (s. 234—253) översatt efter den i Vadstena
klosterreglor (se ovan) publicerade fornsvenska redaktionen av Vita abbreviata. — I
detta sammanhang må även nämnas de latinska hymner och sånger rörande
Birgitta, till största delen hämtade ur svenska medeltida ritualböcker, som
utgivits av Klemming i Latinska sånger från Sveriges medeltid (1887), s. 10—
48, tillägg i slutet s. 48 a—48 d.
En viktig källskrift, särskilt rörande Birgittas släktförhållanden, är Vadstenaabbedissan
Margareta Clausdotters Chronicon de genere et nepotibus S.
Birgittae. Den latinska texten är tryckt i en Uppsaladissertation 1710 av E. Benzelius
d. y. (respond. N. H:son Dal), den svenska senast i Scriptores rer. svec. med.
ævi, T. III: 2, s. 207—216. Bidrag till Birgittas historia av biografiskt och
genealogiskt innehåll finnas även i de båda Brahegenealogierna, Genealogin
Brahæa (Stockh. 1647) och Imagines illustris familiæ Braheæ (Wisingsborg
1673). Man har nämligen med orätt velat leda ätten Brahes anor tillbaka till
Birgittas fader, Upplandslagmannen Birger Persson. (Om innehållet i de nämnda
arbetena se Geete, Fornsv. bibl., n:r 256—7.)
Om tilldragelserna vid Birgittas kanonisation finnes bl. a. en berättelse av
ett ögonvittne, Vadstenamunken Laurentius Romanus (han beledsagade år
1394 generalkonfessorn Magnus Petri på hans resa till Rom och bar redan då
tillnamnet Romanus, vilket visar att han förut vistats i Rom); denna berättelse
har efter en latinsk översättning av en nederländsk version (från det holländska
birgittinerklostret Marienboom) utgivits av K. H. Karlsson, som anträffat
densamma i Vatikanens arkiv, under titel Lars Romares Berättelse om den heliga
Birgittas kanonisering (Samlaren, 22, 1901, s. 1—15). K. H. Karlsson har
också författat en uppsats, Hel. Birgittas kanonisering, i Jul, årg. 15 (1902). Lars
Romares skrift har även varit känd i Sverige, ty den i Vadstena klosterreglor, s.
XXXIV—XXXIX (se även »Lilla Birgittaboken» nedan), efter en handskrift av
Rasmus Ludvigsson i Kungl. Biblioteket utgivna berättelsen om Birgittas
helgonförklaring utgör endast en förkortad översättning av Lars Romares relation. Den
återfinnes även i J. L. Lælius’ Jungfruspeghel (1591) och i de båda nyss
citerade Brahe-genealogierna. En annan samtidig relation om Birgittas kanonisation
härrör från en hög prelat, Petrus Amelius, sedermera patriark av Grado och
Alessandria, och finnes bl. a. avtryckt i Scriptores rer. svec. med. ævi, T. III: 2,
s. 242—244. Om kanonisationsprocessen och kanoniseringen se för övrigt T. Höjer,
Studier i Vadstena klosters o. birgittinordens historia (1905), s. 101
—19. Den påvliga bullan rörande Birgittas kanonisation den 7 okt. 1391 är
tryckt i de olika upplagorna av revelationerna (se nedan) samt i Acta sanctorum,
anf. del, s. 468—72.
b. Yngre.
Av svenska författare under 1600- och 1700-talen, som sysslat med Birgitta,
förtjäna särskilt Messenius och Lagerbring att nämnas. I Palmschiöldska
samlingen i Uppsala Universitetsbibliotek, T. 178, finnes en ännu outgiven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
