- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
110

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birgitta-litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

År 1891 firade den katolska världen 500-årsminnet av Birgittas kanonisatiork
Med anledning härav utkommo flera Birgittaskrifter, de flesta, såsom Bettina
Ringseis’
Leben der heil. Birgitta von Schweden (Regensburg 1890), i
uppbyggligt syfte, andra däremot även av värde för den historiska
Birgittaforskningen. Bland dessa senare förtjäna att nämnas den bayerske prästen
G. Binder’s Die heil. Birgitta von Schweden und ihr Klosterorden (München 1891.
8:0. XVI, 205 s.), ett arbete, som dock huvudsakligen stöder sig på tryckta
källor och några urkunder i birgittinerklostret Altomünster, samt grevinnan
Caroline de Flavigny’s digra biografi Sainte Brigitte de Suède, sa vie, ses
révèlations et son æuvre
(Paris 1892, nya upplagor 1906 och 1910, den sista 8:0. XIII,
755 s.; en polsk översättning utkom i Krakau 1897, en spansk upplaga 1913).
Detta senare arbete karaktäriseras av en svärmisk religiositet och naiv okritiskhet,
men saknar icke betydelse på grund av det rika källmaterial, även handskrifter,
på vilket framställningen grundar sig. Detsamma kan icke sägas om en nästan
samtidig fransk gradualavhandling av C. Jeanjean, Sainte Brigitte de Suède.
Essai sur sa vie, ses idées, son æuvre
(Paris 1890. 8:0. 69 s.), ett i hög grad
bristfälligt arbete.

Även ett svenskt bidrag till jubileet kan här antecknas, näml. den s. k. »Lilla
Birgitta-boken», som utgavs av H. Wieselgren med teckningar av Agi
Lindegren
och innehåller dels i faksimile, dels i textad skrift (efter förebilder av
handskrifter från 13—1500-talen, även med några vackra miniatyrer) brev, böner och
uppenbarelser av Birgitta, början av Vadstena klosterregler, delar av hennes
levernesbeskrivning, hymner och slutligen Rasmus Ludvigssons relation om
kanonisationen.

Raden av svenska Birgitta-biografier från denna tid inledes med H. Schücks
mästerliga framställning i Svensk literaturhistoria, Bd 1 (1890), s. 159—70,
som sedermera i utvidgad och omarbetad form återkommer i hans tillsammans
med K. Warburg utgivna Ill. svensk litteraturhistoria, uppl. 1, D. 1 (1896),
s. 84—100; uppl. 2, D. 1 (1911), s. 170—89. Första häftet av Ord och bild
(1892, s. 9—17) inledes även med en uppsats om Birgitta av Schück. Här
bör även nämnas prof. Herman Lundströms artikel Birgitta i Realencyklopädie
f. protest. Theologie und Kirche,
Bd 3 (1897), s. 239—44, med talrika
litteraturanvisningar. En större samvetsgrann monografi, Sancta Birgitta, utgavs av
J. G. L. Bergström (Örebro 1898. 8:0. IV, 213 s.). Birgitta har ofta gjorts till
föremål för skildringar av målsmän för den svenska kvinnorörelsen. Så har
Ellen Fries i sitt arbete Märkvärdiga qvinnor [2] Svenska qvinnor (Stockh.
1891), s. 3—48, ägnat ett kapitel åt Den heliga Birgitta och Lydia
Wahlström
utgav år 1905 Den heliga Birgitta i Fören. Heimdals folkskrifter, n:r
86 (52 s. 8:0). Även kan påpekas Karin Häggström, Birgitta (Sveriges
kristl. studentrörelses folkskrifter,
8. Upps. 1912. 8:0. 29 s.) och Ellen Keys
tal vid Birgittafesten den 7 okt. 1916, Birgitta som andlig makt. — År 1906
lät Svenska Akademien slå en minnespenning över Birgitta, och ett äreminne
författades samtidigt av riksantikvarien H. Hildebrand, tryckt i Sv. akad.
handlingar ifr. år 1886,
D. 19 (1906), s. 55—333.

I Hammerichs fotspår ha två danska författare gått, båda ivriga katoliker,
nämligen jesuiterpatern A. Brinkmann, Den hellige Birgitta. Et kulturhistorisk
Billede fra det 14. Aarh.
(Kbhvn 1893. 8:0. VIII, 419 s.), och Johannes
Jörgensen,
som i sin bok Romerske Helgenbilleder (Kbhvn 1902, s.
83—145) givit en stämningsfull bild av det svenska helgonet. Från år 1907 finnes
även ett större bidrag från norskt håll. I Sammlung illustrierter Heiligenleben

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free