- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
112

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birgitta-litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Courson-les-Carrières (i förf:ns Ur arkivens gömmor, Stockh. 1912, s. 181
—92). Om de i Vadstena bevarade relikerna har P. Kyhlander skrivit en
Berättelse om S. Birgitta och S. Catharina, samt Deras, under och efter
Påfvedömet, i Wadstena förvarade Ben
(Stockh. 1806. 8:0. 24 s. Bil. 1 till
C. C. Gjörwells Brefväxling, Bd 4). Även Schück har i några artiklar Birgittas
hufvudskål
och Ännu en gång om Birgittas reliker i Stockh. Dagbl., 1891,
n:r 283 o. 297, sysselsatt sig med relikfrågan. Vadstenarelikerna hava slutligen
gjorts till föremål för en strängt vetenskaplig undersökning av prof. C. M. Fürst,
Birgittas reliker (Birgitta-utställningen 1918, avd. I, s. 1—12). Birgittas och
Katherinas relikskrin jämte andra relikgömmor och helgedomakar ha beskrivits i
samma arbete, avd. II, s. 13—28, av Agnes Branting och A. Lindblom
(Heliga Birgittas och Katherinas skrin samt andra helgedomakar).

Även torde den ikonografiska Birgittalitteraturen bäst anföras i detta
sammanhang. Något autentiskt porträtt av den hel. Birgitta har icke blivit bevarat,
utan äro alla kända avbildningar mer eller mindre fantasibilder. I Birgittahospitalet
i Rom fanns en gammal målning med bl. a. två helgon, föreställande
Birgitta och Katherina, vilken emellertid på 1860-talet bortfördes till Indiana i
Amerika. Om denna tavla, som där utsattes för en misslyckad restaurering, har
greve P. Riant lämnat upplysningar i en rapport, Un prétendu portrait de S:te
Brigitte de Suède et de S:te Cathérine, sa fille,
offentliggjord i Bulletin de la
Société nationale des antiquaires de France,
séance du 19 Avril 1882. I
anslutning härtill skrev E. Hildebrand en uppsats S. Birgittas porträtt, samt
några nya upplysningar om hennes hospital i Rom
(Hist. tidskr., 1883, s. 355
—362). Om Birgittas hospital och där förefintliga minnen av det svenska helgonet
se vidare Fanny Cederblad, S:ta Birgittas hus i Rom (Ny ill.
tidn.,
1898, s. 396 f.), C. Bildt, S. Birgittas kyrka (i förf:ns Svenska minnen
och märken i Rom,
s. 1—62), och H. Schück, Rom på Birgittas tid (i förf:ns
Ur en resandes anteckningar, Ser. 3, 1909, s. 86—120).

De viktigaste bidragen till den medeltida Birgitta-ikonografien ha emellertid
lämnats av A. Lindblom i en rad publikationer, samtliga rikt illustrerade, så
Den heliga Birgittas uppenbarelser illustrerade i medeltidskonsten (Ord o. bild,
1915, s. 513—529), Den heliga Birgitta i Vadstena. Konsthistoriska
anteckningar
(i En bok om Östergötland, 1915, s. 44—53), Bildverk från medeltiden
(i Birgitta-utställningen 1918, avd. IV), samt slutligen den vackra helt nyligen på
P. A. Norstedt & Söners förlag utkomna boken Den heliga Birgitta. Bildverk
i skulptur och måleri från Sveriges medeltid
(Stockh. 1918. Fol. 56 s.,
30 pl.). Icke heller bör förglömmas O. Janses Medeltidsminnen från
Östergötland
(Stockh. 1906) eller katalogerna över de utställningar av medeltida kyrklig
konst, som på de sista åren anordnats i olika delar av vårt land, såsom i
Strängnäs (1910), Hudiksvall (1913), Uppsala (1918), i vilka flera
Birgitta-skulpturer beskrivas. Till det stora altarskåpets historia, som restes på
Birgittaaltaret i Vadstena klosterkyrka år 1459, bar H. Cornell lämnat några särdeles
intressanta, på nyfunna urkunder fotade uppgifter i en uppsats Några nya
dokument till 1400-talets konsthandel
(Konsthist. sällsk. publikation, 1916, s. 25—
33); utförlig beskrivning av det märkliga altarskåpet av A. Lindblom,
Birgitta-utställningen 1918, s. 40—44.

Under 1400-talet, särskilt senare hälften av detta århundrade, tillverkades av
s. k. Briefmaler och spriddes på vallfartsorter och marknader små helgonblad i
träsnitt eller kopparstick, vilka funno strykande åtgång bland de fromma
pilgrimerna. Ett stort antal dylika blad, som dock blott innehålla schematiska


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free