- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
125

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barn- och ungdomsläsning. En replik med anledning av Hildur Lundbergs uppsats »Några funderingar om barn- och ungdomsläsning»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

impulserna till självtukt och kärlek till nästan och låta dem växa ut till viljeakter. Så ligger
i det äkta diktverket, som uppstått utan tanke på sedlighet och uppfostran, en starkare impuls
till sedligt handlande än i den moraliskt tillskurna pseudodiktningen, och jag är övertygad att
om vi ersätta de fabricerade ungdomsböckerna med litterärt värdefulla verk, så göra vi därmed
ej endast vår ungdoms smakbildning utan också dess karaktärsutveckling en väsentlig tjänst.»
Det är ej en konstnärlig uppfostran som motsats till en etisk — såsom fröken Lundberg tycks
ha uppfattat det, som åsyftas, utan en som just betingar ett etiskt resultat. Då blir det inte
fråga om att först undersöka bokens etiska verkan och sedan dess konstnärliga halt, ty etik
och konstnärlighet löpa för mig och mina meningsfränder ej i sär som två parallella linjer.

Så var det 1’art pour 1’art-teorien! Spörsmålet därom besvaras ju till en del av ovanstående.
För övrigt hänvisar jag till min bok, särskilt fjärde och sjätte kapitlen. Jag ber att få
understryka följande yttrande: »Det är visst icke meningen att släpa dem [de unga] genom en
massa smuts och elände, även om den är signerad med förstklassiga namn.» Vidare vill jag
erinra om ett yttrande av en amerikansk författare, som jag anfört. »Förleder den [boken] dig
att döma oskyldigt och. harmlöst vad du lärt dig anse och i ditt samvete känner vara farligt
och skadligt, så kasta den i elden, vilket namn titelbladet än må bära. 5 För övrigt ber jag
att få hänvisa till vad jag i min bok yttrat om den så väsentliga individualiseringssynpunkten
(sid. 112 o. f.).

Jag är fullt medveten om att fröken Lundberg och andra kunna göra den invändningen,
att listorna i grundkatalogen uppta en del böcker som enligt mina principer borde uteslutits
Jag vidgår, att urvalet ej varit så rigoröst som jag innerst inne skulle ha önskat. Jag ber att
härvid få på mig tillämpat: »För edert hjärtas hårdhets skull gav han er detta budet», med
andra ord den allmänna meningen har hittills varit så grundmurad, att man måste gå fram
med lampor — tills vidare.

Även i anledning av några andra, mindre principiellt viktiga frågor i fröken Lundbergs
uppsats ber jag att få göra några påminnelser. Sid. 14 t. ex. yttrar fröken Lundberg i visst
sammanhang: ». . . så blir den speciella barnboken en fullt berättigad litteraturart». Jag har
aldrig påstått motsatsen, och hänvisar till den uppskattning jag i min bok gjort av åtskilliga
både svenska och utländska barnboksförfattares produktion, liksom till de många exempel jag
anfört ur densamma. Jag anser liksom fröken Lundberg böckerna om Brobybarnen mycket
lämpliga för flickor i 7—10-årsåldern, men jag har varnat för mängden av schablonartade
efterföljare och för slukning i dussinvis av dylika böcker.

Jag har vidare aldrig sagt, att pojkar böra »förakta äventyrsböcker» och ber att åter få
hänvisa till fjärde och sjätte kapitlen i min bok (bl. a. sid. 117). — Ej heller förstår jag
varför fröken Lundberg liksom polemiskt emot mig framhåller Änne på Grönkulla. Jag tycker, att
både den och Vår vän Anne äro utmärkta flickböcker, men anser däremot den tredje delen,
Drömmens uppfyllelse, ganska dålig.

Fröken Lundberg polemiserar emot Wolgasts av mig med gillande citerade princip: »Vi
skola ej först fråga: Förstår du denna bok?», utan »Finner du glädje i att läsa den?» med
orden »Det sista är nog ett litet farligt kriterium, ty barnen finna sorgligt nog ganska stor
glädje i åtskilligt, som vi inte äro så belåtna med att se dem läsa». Och därför skulle vi
uppge denna fundamentala fordran?! Ja, här stå fröken Lundberg och jag på diametralt motsatt
ståndpunkt. Ty om barnet eller den unge ej finner glädje i boken (i fråga om undervisningslitteratur
blir det ju en helt annan sak), ja, då hjälper det ej, om vi tala för den med människors
och änglars alla tungor; barnet är handicapat i fråga om förmåga att tillägna sig härligheten.

Med avseende på de boklistor från skolungdom som jag publicerat begär fröken Lundberg
upplysning om huruvida de skrivits på lärorummet eller hemma, om någon tid varit fastställd.
Nu ser det ut som om somliga talat om en längre, andra om en kortare period. Listorna
ha skrivits utanför skoltiden, i hemmet, och äro, som uppgivits, delade i två grupper: den ena
omfattande klass VIII samt ringarna I—IV i gymnasium, med uppgiven ålder 15—20 år; den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free