- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
129

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar till fru Gurli Linder - Statsbidrag till biblioteksbladet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som kriterium först vid den mognare ungdomens läsning så småningom kommer i betraktande
Har han rätt i detta, då kunna vi med gott samvete lämna barnen även sådana böcker, som
fru Linder medtagit — som hon själv säger — »För Edert hjärtas hårdhets skull». Frågan är av vikt
för en ansvarskännande bibliotekarie, emedan de böcker det här är fråga om i popularitet ofta
överträffa de bästa barnböckerna. Här är icke tal om mischmasch och böcker med dåligt
innehåll, dem skola vi på allt sätt bekämpa. Men naturligtvis måste man härvid utgå ifrån att
bokens konstnärliga halt och dess etiska innehåll icke alltid kvalitativt täcka varandra.

Att tvista om sammanhanget mellan etik och skönhet tyckes mig emellertid ganska
ofruktbart. Efter vad jag kan se själv, gör fru Linder skillnad mellan bokens etiska verkan och dess
konstnärliga form. Jag ber att få hänvisa till vad hon säger i sin bok på sid. 96 och följande.
Det är fråga om en Boccaccios, en Zolas, en Maupassants, en Anatole Frances inverkan på
15—16-års ungdom. Fru Linder säger till slut: »Skulle jag i ett påtvingat val ge en 15—16
års ungdom i hand antingen kolportageromanen Drottning Dragas kärleksäventyr eller
Drottning Gåsfot av Anatole France, så skulle jag förstås visserligen välja den senare, men mitt
samvete och min oro att göra skada skulle sannerligen icke sövas till ro av medvetandet om
författarens glänsande intelligens, blixtrande kvickhet och fina psykologiska iakttageiso

STATSBIDRAG TILL BIBLIOTEKSBLADET.


Trots den starka anslutningen till Sveriges allmänna biblioteksförening från
såväl biblioteksinstitutioner som biblioteksfunktionärer har Biblioteksbladet
under de gångna åren kunnat uppehållas endast med hjälp av bidrag från
enskilt håll samt tack vare den omständigheten, att medarbetare och redaktion
erhållit antingen inga eller blott obetydliga honorar. Större delen av
medlemsavgifterna i föreningen har nämligen tagits i anspråk för inköp av
tidskriftshäftena från förlaget. Den höjning av årsavgiften, som på senaste årsmöte beslöts,
medförde knappast någon förändring härutinnan, i det att den så gott som helt
och hållet åtgick till betäckande av de ökade kostnaderna för tidskriftshäftenas
inlösande. Under sådana omständigheter såg sig föreningen nödsakad att söka
utverka ett statsanslag för att kunna fortsätta med utgivande av tidskriften.
Den 27 sept. 1917 inlämnade S. A. B:s styrelse en skrivelse till Kungl. Maj:t
med underdånig anhållan om ett årligt anslag å 2,000 kr. att utgå ur det under
8:e huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till folkbiblioteksväsendet.

Såsom ett villkor för understödets beviljande föreslogs att Biblioteksbladet
skulle lämnas till ett nedsatt pris av 2 kronor för år till alla statsunderstödda
folk- och studiecirkelbibliotek samt till alla under läroverks- och folk
skolöverstyrelserna stående undervisningsanstalters bibliotek.

Riksbibliotekarien avgav ett yttrande, vari han på det livligaste förordade
bifall till ansökningen och som skäl härför anförde bland annat:

Sveriges allmänna biblioteksförening har under de få år den ägt bestånd visat sig vara till
stort gagn särskilt för den sidan av svenskt biblioteksväsen, som tager befattning med den i
vårt land för närvarande i allt större omfång bedrivna folkbiblioteksverksamheten. Om denna
rörelses betydelse för folkbildningsarbetet i allmänhet kan icke mer än en mening råda. Men
verksamheten inom de mindre biblioteken, såväl folkbiblioteken i egentlig mening som även
folkskolornas, seminariernas, folkhögskolornas och liknande bibliotek, är av den art, att den
otvivelaktigt behöver sättas i system och bibringas största möjliga enhetlighet. Sker icke detta,
är det fara värt, att de frikostiga anslag, som från statens sida beviljats vissa kategorier av
bibliotek såsom ett led i det allmänna folkbildningsarbetet, icke utnyttjas eller göras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free