Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa föredrag av den amerikanske psykologen komplettera på ett värdefullt sätt den bild av
hans livssyn, som framträder i hans arbete om pragmatismen (Bibl.-bl. 1916, s. 178). M. J.
Mill, John Stuart. Om friheten. Övs. [fr. eng.] av Hjalmar Öhrvall.
2 uppl. A. B. 1917. 196 s. Portr. (Moderna tänkare 16.) 4:50.
M:s bok om friheten är den politiska och kulturella liberalismens klassiska verk, och det
är även den bästa arsenalen för alla bevis för frihetens, för individualitetens värde för det
allmänna bästa. Som översättaren framhåller, torde tillämpningen av M:s frihetsprinciper i vissa
fall dock numera leda till andra krav än dem han med sitt samhällsideal kom till. M. J.
Nyman, Alf. Psykologism mot logism. Brytningar och strömningar inom
den modärna logiken. A. B. 1917. 109 s. 3:—.
En utomordentligt klar och stilistiskt utpräglad framställning av debatterna psykologer
och logici emellan om hur vårt länkandes, våra omdömens, anspråk på allmängiltighet
och nödvändighet skall tolkas. Förf. polemiserar mot båda de extrema logikerna och
psykologisterna,. M. J.
Rathenau, Walther. Nutidens väsen. Till svenska [fr. ty.] av Algot Ruhe.
H. G. 1918. 122 s. 3:50.
Ett tidigare arbete av den berömde författaren, på tyska kallat »Zur Kritik der Zeit». Framställer
det vränga i tiden och dettas orsaker, Mellaneuropas rasförhållanden och den av de
senaste 150 årens folkökning åstadkomna »mekaniseringen», ett omstöpande av forna tiders
enklare och lyckligare livsformer till nutida industrialism, kapitalism, specialisering och
utslätande av individen. Han hoppas dock på en möjlighet för själen att fria sig från
mekaniseringens fjättrar och skapa en ny sannare och bättre värld. Mekaniseringen har författaren
även rätt utförligt behandlat i den förut översatta »Kommande tider — kommande ting» (se
Bibl.-bl. 1918, s. 93), men där blott mera flyktigt berört rasfrågorna. Här hemma har man
blott föga intresserat sig för raskaraktärer och raspsykologi. Rathenau har i mycket rätt, men
saknaden av verklig antropologisk skolning gör, att han förenklar problemen och skematiserar
förhållandena. Rg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
