Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fram till ett fort vid Mackenziefloden och därifrån med välvilliga människors bistånd åter till
civilisationen, en »luffarbragd» av tämligen ovanliga proportioner.
Om allt är upplevat eller något färglagt av fantasien, lär ingen kunna avgöra. Amundsen
nämner i »Nordvästpassagen» (Grkat. Kh) vid ett par tillfällen »Bowhead» och dess kapten
samt yttrar om ett besök på Herschelön: »Att förhållandet på dessa amerikanska fångstbåtar
icke var som det borde, är otvivelaktigt. Men då jag inte har några positiva bevis, vill jag
helst låta bli att berätta de många, besynnerliga historier, som kommo till mina öron under
mitt uppehåll här» (s. 378). Många av de hos Faber nämnda personerna återfinnas i
»Nordvästpassagen», och måhända är den »Charlie», som vid ett tillfälle i april 1906 i tämligen
medtaget tillstånd besökte »Gjöa» (s. 395), identisk med »gossen Karl», som Faber benämdes
ombord på »Bowhead». Tiden stämmer med Fabers uppgifter, men icke en del andra förhållanden,
vilket möjligen kan bero på missförstånd från någondera sidan.
Vare härmed huru som helst, berättelsen gör ett mycket starkt intryck. Man tror sig läsa
en äventyrsroman, men en, som är fri från varje fläkt av »äventyrets poesi» utan endast tecknar
dess hårda, ibland obarmhärtiga prosa. Stundom tänker man på »Varg-Larsen», ehuru
»Bowheads» kapten Cook var en helt annan typ än Jack Londons demoniska skeppshövding och
endast brutaliteten var för dem båda gemensam. S. S.
Mokrzynski, Josef. Polens ekonomiska krafter. Med förord av K. T.
Petander. Fri. 1917. 172 s. Kart., litt. 3:75.
Förf:s syfte tyckes mig i första rummet vara att dels ge en på statistiskt material stödd,
detaljerad redogörelse för de ekonomiska förhållandena inom de områden, som han räknar till
det gamla Polen, och dels framhålla, att det polska folket trots kända ogynnsamma förhållanden
visat en aktningsbjudande motståndskraft och förmåga av utveckling även på det ekonomiska
området, varför man också i detta hänseende kan hoppas gott om ett självständigt Polens
framtid.
Åtskilligt annat framskymtar därjämte. Boken har en ganska skarp tyskfientlig färg, vilken
delvis förklaras av den hänsynslösa förtyskningspolitiken i Preussens östra landskap. Däremot
märkes föga av ryska antipatier. I samband med de ekonomiska spörsmålen berör förf. också
de nationellt politiska och angiver uttryckligen, att endast återupprättandet av »hela den gamla
Republiken (ordet här av res publica, stat) från fordom med alla sina polska områden» som
»en absolut självständig stat . . . förmår motsvara våra nationella önskningar och förhoppningar»
samt att Polen i så fall »skall äga alla förutsättningar för en ekonomiskt självständig
tillvaro» (s. 92—93).
Även om framställningen, såsom det heter i förordet »utmärkes av en strävan efter objektivitet»,
lär man väl icke kunna frånkänna arbetet en viss tendens. Intressant och värdefullt
är det under alla omständigheter som en utförlig ekonomisk beskrivning av Polen. Uppgiften
»att den gamla Republikens jordområden intaga tredje rummet inom världsproduktionen av
petroleum» (s. 79) är oriktig; platsen innehaves av Mexiko, och Galicien, som här avses, kom
före kriget som sjätte, nu som sjunde land (se Kommersiella meddel. 1917, s. 863). S. S.
Nordenstreng, Rolf. Europas människoraser och folkslag. 2 uppl. Nst.
1917. 336 s. Litt. 6:25.
Det är en synnerligen krävande och vittomfattande uppgift, som förf. gripit sig an med.
Att intet sådant arbete förut finnes på de nordiska språken och icke ens någon fullständig
motsvarighet på de stora kulturspråken har säkert icke varit det värsta; vida besvärligare måste
det vara att ens tillnärmelsevis behärska det oerhörda material, som vid ett arbete som detta
bjudes forskaren från en mängd s. k. hjälpvetenskaper, antropologi, arkeologi, historia,
språkforskning o. s. v. Det har under sådana förhållanden varit ett lyckligt grepp, att förf. i stor
utsträckning rådfrågat fackmän inom olika vetenskapsgrenar, vilka gått honom till handa med
anvisningar och kritik.
Innehållet är i korthet följande. Efter en resonerande inledning om raser och folk i allmänhet
lämnas en refererande översikt över Europas förhistoriska raser. Förf. kommer sedan
till den ömtåligaste punkten: att finna en anknytning till Europas nutida raser. Att det trots
oförfärade ansatser att binda ihop icke givits någon lösning på problemet är självklart. Det
är nämligen så, att, tack vare fornfynd, de förhistoriska raserna äro relativt väl kända, men
mellan dem och nutiden ligger en lucka, som vetenskapen kanske aldrig mäktar fylla. Förf.
övergår så till Europas olika folkstammar, vilkas ursprung samt fysiska och psykiska särdrag
han söker bestämma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
