Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är en vansklig sak att ge ett rättvist omdöme om bokens värde. Det förefaller dock
icke för mycket sagt, om man menar, att förf. i huvudsak vunnit sitt syfte att skriva ett
arbete, som dels kan användas som handbok vid universitetsstudier, dels vara njutbar för den
bildade allmänheten. I större folkbibliotek bör boken därför ha sin plats självskriven. Förf:s
oförfärade mod att brottas med svårigheterna och det rika kunskapsmaterialet äro ock värda
allt erkännande. Att invändningar kunna göras på många punkter, följer av arbetets karaktär,
och det bör läsas med eftertanke och kritik. En historiker t. ex. måste på goda grunder ställa
sig skeptisk mot förf:s premisser och slutsatser å sid. 12, där rasblandningen diskuteras,
och han skulle om Tacitus’ Germania framhållit, att den måste uppfattas som en
tendensskrift, riktad mot hans förvekligade landsmän. Att »de kärnsunda germanerna, som av romarna
så högt prisades för sin karaktär och moral», återfinnas i »medeltidens råa, tygellösa, barbariska
människor», blir rimligare, om man utgår från att Tacitus’ berömda skildring åtminstone till
någon del är en idealisering. I vissa punkter av rasfrågan, t. ex. när det gäller den mörkletta,
sydeuropeiska folkgruppen, har man svårt att få önskvärd klarhet, men man befinner sig ock
här, som redan framhållits, på mer än osäker mark. S. S.
Wachtmeister, Hugo. På jakt efter solen. Reseminnen. A. B. 1917.
388 s. Ill. 14:—.
Förf., som före kriget haft förmånen att årligen kunna tillbringa någon tid kring Medelhavets
kuster, har på de senare åren sett sig nödsakad att stanna hemma. Med hjälp av sina
dagböcker har han för sig själv framtrollat skiftande syner, som i fantasien förflyttat honom
till solens leende länder. Och han har velat ge den läsande allmänheten litet med. Nu är
det ju så, att för en resenär en halv mening, ja ett enda ord, är nog för att frammana de
härligaste visioner. Men för att den, som icke varit med, skall kunna delta i njutningen,
fordras en mera levande, mera gripbar och i vackrare form klädd framställning än den, som
här bjudes. Jag är visst icke någon vän av ett uppstyltat, tillgjort språk; saknas talang för
formen, är stilen bättre, ju enklare den är, men det blir mödosamt för läsaren, när den
dessutom blir knagglig. Förf. brister ständigt i valet av ordföljd, och meningarna bli tunga och
besvärliga att analysera. Alltför ofta tillgripes metoden att utelämna predikatet, och de otaliga
presens-participen verka tröttande.
Innehållet är emellertid delvis av intresse. Så t. ex. de allmänt hållna kapitel, som behandla
turistlivet: här är förf. kännare, och framställningen saknar icke sina roande poänger
eller träffande omdömen. Av övriga bitar vill jag särskilt framhålla »Lipariska öarna» och
»Europas vackraste punkt», där en oförfalskad naturkänsla och god blick för landskaps och
folks egenheter verka vederkvickande.
De talrika helsidesplanscherna äro vackra ehuru hållna i en tråkig, snusbrun ton. Priset
är kanske högt, men kanske också billigt, när man betänker, att allehanda struntromaner nu
för tiden kosta upp till nio riksdaler. C. S—g.
Danielson, Hilda. Stycken ur Norrköpings historia. Ett bidrag till
kännedom om hembygden. 1. Nst. 1917. 264 s. 6:—.
Förf. är lärarinna vid Norrköpings folkskolor och har utan tvivel för undervisningen om
fosterlandet känt behovet av det stod, som en tillförlitlig skildring av hembygden och dess
historia kan skänka. En sådan har hon också givit i denna bok, som vittnar icke blott om
synnerlig flit och noggrannhet utan också om ovanlig förmåga att framställa ämnet på ett
medryckande sätt. Med begagnande av de bästa källor följer förf. norrköpingsbygdens historia
från den tid, då människor först togo den i besittning, och giver från varje tidsskede livfulla
tavlor av kulturtillstånd, händelser och personer. Därför skall boken kunna läggas till grund
icke blott för hembygdsundervisning i skolan utan ock för hembygdskännedom och historiskt
intresse hos den läsande allmänheten särskilt i och i närheten av den trakt, som är föremål
för skildringarna. D. 1 når fram till 1770. D. 2 är under arbete. C. O. A.
Redin, Hj. H. Mälarens pärlor. Drottningholm, Strängnäs, Sigtuna,
Skokloster, Gripsholm. L. & O. 1917. 49 s. Ill. 0:75.
Beskrivningar av Drottningholm, Strängnäs, Sigtuna, Skokloster och Gripsholm, vilka bl. a.
kunna vara till god vägledning för turister. Mot en och annan av de historiska uppgifterna
kunna invändningar göras. Att Gustav Vasa »fått sin första undervisning i Strängnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
