- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
149

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

katedralskola» (s. 18) strider mot samtida uppgifter, och mötet i Strängnäs 1587 var icke »ett stort
riksmöte, vid vilket fattades beslut om Johan III:s liturgis avlägsnande», utan ett möte med
stiftets prästerskap, där beslut mot liturgien antogos.         S. S.

L. Rätts- och statsvetenskap.


Aldén, Gustav A[lfred]. Sveriges inre politik sedan 1866. Ministärer och
riksdagspartier. Rösträtts-, tull- och försvarsfrågorna. En historisk översikt.
2 uppl. Nationalförl. 1917. 102 s.         1:—.

En liten praktiskt uppställd uppslagsbok, där förf. samlat en del upplysningar, som man
eljest måst söka på olika håll: kortfattade data angående ministerkriser och ministärens
sammansättning efter 1866 samt en summarisk redogörelse för riksdagens partier under samma tid,
där särskilt en del notiser om lantmannapartiets historia under dess första år äro av intresse.
Inledningsvis lämnas en kort översikt över regeringsmaktens och riksdagens organisation under
tidigare perioder av svensk historia, och till sist ges översikter över behandlingen av några
viktigare riksdagsfrågor, där i några fall förf:s personliga ståndpunkt kommer till synes. K. T.

Brusewitz, Axel. Studier öfver 1809 års författningskris. Den
idépolitiska motsättningen. Upps. 1917. 113 s. (Skr. utg. af K. humanist,
vetensk.-samf. i Upps. 18:5.)         3:—.

Ett inlägg i den på senare år livligt diskuterade frågan om tillkomsten av 1809 års regeringsform,
vilande på delvis nytt arkivmaterial och med nya synpunkter av största intresse.
B. skisserar två mot varandra stående riktningar inom riksdagen, en liberalt konstitutionell
och en konservativt absolutistisk. Den förra segrade, men iakttog på grund av det hotande
yttre läget en stark moderation, som emellertid mot slutet av riksdagen övergavs, så att
konstitutionsutskottets representationsförslag i mars 1810 visade riktningens abstrakt radikala kynne,
samtidigt som inom den konservativa oppositionen, gustavianerna, en författningsomkastning
för stärkande av konungens makt planerades.         K. T.

Lagerwall, Ivar. Politiskt fritänkeri. A. B. 1917. 289 s.         6:—.

En samling politiska och nationalekonomiska essayer, de flesta behandlande problem, som
gjorts aktuella genom världskriget. Klarheten i framställningssättet är förenad med
vederhäftighet i fråga om det sakliga innehållet. Särskilt äger förf. en ingående kännedom om
engelska och ryska förhållanden. Flera av uppsatserna ha sin spets riktad mot den aktivistiska
rörelsen och mot det särskilt i början av kriget hos oss och annorstädes icke ovanliga för
härligandet av krigspolitiken. Av innehållet förtjänar kanske särskilt framhållas »Enkla
ekonomiska betraktelser», i vilka förf. riktar sin kritik mot några ganska allmänna
vanföreställningar på det nationalekonomiska området.         F. H.

Staaff, Karl. Det demokratiska statsskicket. Jämförande politiska studier.
Efter förf:s manuskript utg. av Nils Edén och Erik Staaff. 1, 2. W. & W.
1917. Litt.         15:—.

Arbetets huvudparti lämnar ganska ingående karaktäristiker av 4 demokratiska statsskick:
Englands, Frankrikes, Förenta staternas och Schweiz’. Framställningen är lättläst och ger en i
allt väsentligt träffande bild av de skildrade författningarna. Det politiska idealet är för S.
tydligen den engelska parlamentarismen, varvid han synnerligen skarpt framhäver ministärens
styrka och parlamentets i huvudsak kontrollerande befogenheter. I arbetets sista jämförande
del, som är ganska ojämn till sitt värde men innehåller åtskilligt av stort intresse, återkommer
förf. till frågan om den parlamentariska ledningen och ger därvid avgjort företrädet åt den
starka personliga partiledningen. Hans ståndpunkt härvidlag sammanhänger därmed, att hans
demokratiska grundsyn ej utesluter en skarp misstro mot massans politiska omdöme och rent
av har ett utpräglat aristokratiskt kynne: massan bör överlämna makten liksom ansvaret åt »de
bästa». Det utomordentligt starka poängterandet av disciplinens betydelse i politiken leder å
andra sidan till uppfattningen om representantens nästan absoluta bundenhet gentemot
partiprogrammet. — Redan av det sagda framgår, att S:s arb. har stor betydelse som ett
personligt dokument för förståelsen av hans insats i svensk politik. Samtidigt härmed utgör det ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free