Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- Anteckningar om amerikanska bibliotek, med en blick på Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANTECKNINGAR OM AMERIKANSKA BIBLIOTEK,
MED EN BLICK PÅ SVERIGE.
Av bibliotekarien vid John Crerar-biblioteket i Chicago Aksel Josephson.
II. John Crerar-biblioteket i Chicago.
Jag nämnde i mitt förra brev John Crerar-biblioteket i Chicago. Det kan
möjligen intressera Biblioteksbladets läsare att lara känna något om detta
bibliotek, som är på visst sätt enastående. Dessutom har jag för min del
bättre kännedom om detta än om något annat bibliotek, enär jag nu i tjugutvå
år förestått katalogiseringsarbetet därstädes.
Biblioteket har sitt namn efter stiftaren, en Chicago-affärsman, som i sitt
testamente förordnade att, sedan en del legat utbetalts, återstoden av hans
förmögenhet skulle användas till att grunda och underhålla ett fritt offentligt bibliotek
i Chicago. Summan uppgick till omkring $ 3,500,000 och överlämnades, sedan
en del arvstvister avgjorts, till en styrelse av tretton medlemmar, som av
donatorn utsetts i hans testamente bland stadens förnämsta affärsmän. Detta var år
1894. Bibliotekets speciella fält bestämdes efter förhandlingar mellan dess
styrelse och styrelserna för stadens två andra offentliga bibliotek, Stadsbiblioteket
och Newberry-biblioteket, till naturvetenskapernas, de tekniska och sociala
vetenskapernas område. År 1906 övertogs från Newberry-biblioteket dess
medicinska avdelning, då detta bibliotek dels arbetade uteslutande inom de humanistiska
vetenskaperna, dels låg för långt bort från stadens centrum, där en stor
mängd läkare ha sina kontor, bland dem även sådana som också ha
mottagningar i sina hem eller i kontor i olika delar av staden.
Till bibliotekarie utsågs Clement W. Andrews, bibliotekarie vid Massachusetts
Institute of technology i Boston, dessförinnan lärare i kemi därstädes,
och till vice bibliotekarie Anderson H. Hopkins, anställd vid Michigan-universitetets
bibliotek. Därtill kom senare som referensbibliotekarie Hervey White, M.-A.
från Harvard-universitetet. De två sistnämnda lämnade likväl sina respektive
platser efter några år, Hopkins för annat biblioteksarbete, varemot White
sedermera gjorde sig ett namn som skald och romanförfattare.
Särskilt avseende har från början fästs vid inköp av fullständiga serier av
vetenskapliga och tekniska tidskrifter samt vetenskapliga sällskaps handlingar
(»acta»). Biblioteket har f. n. omkring 4,000 sådana publikationer. Hela
volymantalet uppgick den 31 december 1917 till 384,603 samt 146,300 broschyrer i
kapslar och över 12,000 kartor. Under årens lopp har John Crerar-biblioteket
genom köp eller som gåva erhållit flera betydande boksamlingar. Jag nämnde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1918/0161.html
