- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
162

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar om amerikanska bibliotek, med en blick på Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inköpet av Newberry-bibliotekets medicinska avdelning; därmed följde som gåva
det stora bibliotek, som samlats av d:r Nicholas Senn och som omfattade bl. a.
E. Du Bois-Reymonds och göttingergynekologen W. Baums boksamlingar, den
senare innehållande viktiga samlingar av material till en medicinens historia, som
Baum ämnat skriva. Det stannade emellertid vid samlandet av material för
arbetet; att materialet studerats ges vid handen av de talrika marginal- och andra
anteckningar av Baums hand, som återfinnas i många av dessa böcker, särskilt
i de till ett tjugutal eller mer uppgående inkunablerna. Över dessa och de
talrikare arbetena från femtonhundratalet hade av Newberry-biblioteket en
omsorgsfullt utarbetad, detaljerad lappkatalog färdigställts.

Några år förut inköptes amsterdamaren C. V. Gerritsens stora bibliotek i
ekonomi och sociologi, särskilt finansvetenskap och socialism, samt i
kvinnosakslitteratur. Vid Milne-Edwards och Montaglion-auktionerna gjordes vidlyftiga
inköp. Flera medicinska boksamlingar ha förvärvats, såsom gynekologen Martins
och Chicago-oftalmologen Henry Gradle’s. Flera chicagobor, särskilt läkare, ha
för vana att skänka till detta bibliotek sina överflödiga eller föråldrade
samlingar av böcker och broschyrer, varigenom flera värdefulla saker kommit i
bibliotekets ägo. Jag bör även nämna, att den kände nationalekonomen och geografen
E. Levasseurs stora samling av kartor och atlaser inköptes av John
Crerar-biblioteket. Boksamlingen i övrigt tillföll New York State Library i Albany.

Bibliotekets kortkatalog är tryckt[1]. Kongressbibliotekets tryckta kort användas
så långt som de räcka, vilket numera är för ungefär 40 % av de årligen
inkomna böckerna; för den övriga delen av de årliga nyinköpen samt för arbeten,
anskaffade före den tid, då Kongressbiblioteket börjat trycka sina kort, har John
Crerar-biblioteket tryckt sina egna kort. De avvika i någon mån från
Kongressbibliotekets i typografiskt avseende, i det en något mindre stil användes och
raderna äro längre. Men den bibliograriska uppställningen för båda biblioteken
är huvudsakligen densamma, med en del smärre avvikelser. Båda följa de
katalogregler, som utarbetades för omkring tio år sedan av en kommitté av
American Library Association, men båda ha under årens lopp, och delvis redan
från början, i vissa fall modifierat dessa regler. De katalogiseringsregler, som
John Crerar-biblioteket först använde, voro utarbetade av en svensk, Klas
Linderfelt, då bibliotekarie vid Milwaukee Public Library. Hans bok hade titeln
»Eclectic catalogen rules». Den var grundad på Dziatzkos kända Instruktion, med
sådana ändringar, som erfordrades av en del grundskillnader mellan tysk och
amerikansk praxis och hade för övrigt lånat från en mängd håll: därav namnet.
Arbetets största intresse för närvarande är dess uppgifter om avvikande (eller liknande)
regler i de då förnämsta katalogreglerna: Dziatzkos, Cutters, British Museums o. a.

Den katalog, som är avsedd för allmänheten, består av följande avdelningar:
en alfabetisk författarekatalog med titelkort för anonyma arbeten och
en mängd tilläggskort för böcker, som behöva sådana, t. ex. för översättare,
utgivare, biograferade personer, »serier» o. s. v.; vidare en systematisk katalog, ordnad
efter Dewey’s Decimal classification[2], dock med en del modifikationer avsedda
att avhjälpa en del av detta systems oegentligheter. Man valde detta system hellre
än att uppgöra ett eget för biblioteket, emedan det hade ett tryckt alfabetiskt
ämnesregister. Det befanns emellertid snart ej svara mot bibliotekets behov, på
somliga punkter var det för ofullständigt, på andra för vidlyftigt. Systemet var
universiellt, biblioteket speciellt, om ock dess fält var vitt nog. Registret


[1] Ang. tryckta katalogkort jämför Bibl.-bl. 1917, s. 144 ff.
[2] Ang. Dewey’s klassificeringssystem jämför Bibl.-bl. 1916, s. 112 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free