- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
163

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar om amerikanska bibliotek, med en blick på Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

refererade till en mängd ämnen inom de historiskt-litterära vetenskaperna, som ej voro
representerade i biblioteket, och var i detta avseende vilseledande. Å andra
sidan, allt efter som biblioteket tillväxte, och redan under de första åren
inköptes böcker i ämnen, som alis icke voro upptagna i Dewey’s index, och rätt
många, för vilka systemet ej hade plats och för vilka därför utrymme måste
vinnas genom att tillägga nummer på sådana platser i systemet, där de nya
ämnena tycktes bäst passa in. Det blev därför nödvändigt att upprätta ett eget
register över den systematiska katalogen, vilket till en början gjordes genom att
stryka ut ur Dewey’s register alla rubriker, som ej passade, och trycka de
övriga på särskilda kort, så att nya rubriker kunde tillfogas när som helst. Frågan
om en alfabetisk realkatalog vid sidan om den systematiska hade länge
diskuterats. Att en sådan skulle uppläggas var från början bestämt. Nu beslöts, som
nämnt, att upplägga, ej en fullständig sådan, men ett kortregister till den
systematiska katalogen. Dessa kort innehålla, jamte rubriken, orden: »For related
subjects and systematic treatment, see classed catalogue» efterföljda av de nummer,
där material i ämnet är att finna. — Det bör här påpekas, att den systematiska
katalogen är ej blott en »Standortskatalog» (hyllista), utan varje bok har, jämte
det kort, som representerar dess plats i systemet, så många andra kort som
behövas för att den som studerar ett särskilt ämne skall finna under detta ämnes
rubrik i katalogen allt vad biblioteket har katalogiserat rörande detsamma. T. ex.
Adlerz’ »Svenska myror och deras levnadsförhållanden» skulle, om den placerats
i separattryck på bibliotekets hyllor, fått sin bestämda plats i entomologi, under
numret för myror. Nu ha vi den emellertid ej i separat, endast som en
avhandling i Vetenskapsakademiens »Bihang». Därför får kortet det nummer, som
anger placeringen av denna serie. Under detta nummer i katalogen får emellertid
denna särskilda avhandling ej något eget kort, utan uppföres på samma kort
som övriga i serien ingående avhandlingar. Kort finnas däremot under följande
avdelningar i systemet: Myror — Djurgeografi: Sverige — Sverige: entomologi
— Djurens levnadsvanor. Fastän biblioteket som regel katalogiserar endast
böcker, ej avhandlingar och uppsatser i tidskrifter, göras dock en del
undantag från regeln: flera serier, som tekniskt talat kunna anses som periodiska
skrifter, men som egentligen äro samlingar av monografier, analyseras på detta
sätt. Dessutom äga bibliotekets högre tjänstemän rätt att begära att enstaka,
viktiga monografier skola katalogiseras särskilt, även i fall där detta ej sker med
alla andra monografier i vederbörande publikation. Dessutom tar biblioteket del
i ett kooperativt företag som startades är 1898, då fem av de större biblioteken,
inberäknat John Crerar-biblioteket, som då ännu ej var stort, men dock redan
rikt på vetenskapliga tidskrifter och acta, slöto sig tillsammans för att analysera
(d. v. s. katalogisera de särskilda uppsatserna i) en del sådana publikationer på
tryckta lappar, som sedan kunde införlivas med bibliotekens kortkataloger. På
dessa kort, som tryckas och distribueras av American Library Association
Publishing Board, subskribera även andra bibliotek, huvudsakligen universitets- och
collegebibliotek, jämte en del av de större stadsbiblioteken.

Jag nämnde att biblioteket trycker sina katalogkort. Från typformerna gjordes
till en början elektrotypplattor för alla titlarna. Från dessa tryckas, när så
erfordras, nya kort antingen för bibliotekets egna behov till dess olika kataloger
eller för att tillsändas personer som rekvirerat dem. Ty biblioteket har en
alltjämt tillväxande »kundkrets», som köper kort för böcker i deras specialiteter.
Frågor angående bibliotekets resurser inom olika områden besvaras på detta sätt.
Priset är 1 1/2 cent för varje kort, vilket naturligtvis ej alls motsvarar kostnaden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free