- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
164

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar om amerikanska bibliotek, med en blick på Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessutom köpa flera bibliotek dessa kort för att använda dem i sina kataloger,
eller helt enkelt för att hållas à jour med vad John Crerar-biblioteket förvärvar.
Till sex bibliotek i Chicago och Illinois doneras katalogkorten, och tre eller
fyra erhålla dem i utbyte mot sina egna kort eller andra publikationer. Det
befanns dock snart, att kostnaderna för förfärdigandet av plattorna ej
motsvarade deras användning, varför numera elektrotypplattor förfärdigas endast för
sådana arbeten, där det kan anses behövligt. — Dessa elektrotypplattor
användas även vid tryckning av bibliotekets bibliografiska publikationer. Därigenom
få naturligtvis sidorna ett något ojämnt utseende, men då de hållas i rätt stort
format och med i det hela vida marginaler, märkes detta ej så mycket. John
Crerar-bibliotekets publikationer skilja sig i så måtto från de flesta andra
biblioteks, att de i allmänhet ej behandla ämnen av tillfällig aktualitet — på sista
tiden har dock en början till en dylik serie, med korta titlar, tryckta från
nyuppsatta typer, gjorts. De större publikationerna äro avsedda att äga
permanent värde. Den första av dessa var en förteckning på specialbibliografier, en
annan omfattade bibliotekets samling av lexika och encyklopedier, andra dess
resurser i sådana ämnen som vetenskapernas och industriens historia; dess sista
publikation är en katalog över en samling franska dokument och aktstycken från
16:e till 18:e århundradet, behandlande Frankrikes och dess koloniers
ekonomiska och politiska historia. Även dessa publikationer säljas till ytterst låga
priser.

Vad nu bibliotekets klientel beträffar, så kommer det huvudsakligen från vad
jag vill kalla de vetenskapligt-tekniska kretsarna, d. v. s. det består av män med
vetenskaplig bildning, som äro anställda vid de stora tekniska och industriella
företagen, Här ett intressant exempel: En filosofie doktor, anställd vid en av
United States Steel Corporation’s underavdelningars Chicago-kontor — som
lantbruksexpert i dess »sales department» (försäljningsavdelning) — har sitt särskilda
bord i en av magasinsvåningarna, med plats för sin stenograf och ett privat
skåp med manuskriptmaterial av alla slag, huvudsakligen historiskt och
bibliografiskt. Här är han långa tider på året dagligen, arbetande på de broschyrer
och cirkulär, som hans firma skickar ut efter en adresslista på över 70,000
farmare och över 100,000 av landets främsta bankirer, fabrikanter och köpmän.
Det kan ju se underligt ut att en stålfirma har en lantbruksexpert, men
resonemanget är mycket enkelt: för att firman skall kunna sälja sitt stål till
maskinfabrikerna och dessa sina maskiner till detaljhandlarna och dessa i sin ordning
maskiner och verktyg till farmare, är det nödvändigt att dessas farmer skola bära
sig. Därför kommer nu denne »annonsskrivare», om man så vill kalla honom,
som är en teoretiskt bildad vetenskapsman — han hör till det stora antal
amerikanare, som fått sin vetenskapliga utbildning i Europa (Heidelberg) —,
regelbundet till John Crerar-biblioteket och studerar dess vidlyftiga samlingar av
lantbrukslitteratur, men ej blott detta, utan även andra branscher, såsom allmän
biologi, meteorologi, geologi o. s. v. Hans manuskriptsamlingar komma en gång att
tillfalla biblioteket.

Ett annat fall: en kirurg, vars son i många år lidit av dementia precox, slår
sig särskilt på studiet av denna sjukdom och angränsande delar av psykiatrin.
Biblioteket anskaffar för hans räkning allt vad han begär i litteraturväg, och till
sist finner han, genom studier i biblioteket och experiment på sitt laboratorium i
ett av stadens största sjukhus, botemedlet för sjukdomen i fråga — dock för sent
för att rädda sin son. Även denne har samlat en vidlyftig bibliografisk apparat,
som han redan skänkt till biblioteket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free