- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
165

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar om amerikanska bibliotek, med en blick på Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En professor vid ett mindre universitet i en av de västra staterna, författare till
flera arbeten i matematikens historia, tillbringar sedan många år sina jul- och
sommarferier i Chicago för att använda sig av John Crerar-bibliotekets samlingar
i hans specialitet. Nyligen kom en professor vid ett universitet i östern hit för
att i bibliotekets medicinska avdelning arbeta ut vissa delar av sina föreläsningar
för nästa år i medicinens historia. Det faktum att biblioteket är ett
»präsenz»-bibliotek[1] gör att många forskare från olika delar av landet komma hit, tämligen
säkra på att finna vad de söka; i många fall höra de sig först för, om vi ha
vad de vilja se. Ibland kan det ju hända att en bok är utlånad till ett annat
bibliotek, för användande av någon av dess läsare, men så kunna också
forskare här få böcker hitsända från andra håll.

Emellertid är det inte bära lärda herrar, som använda John Crerar-biblioteket.
Bredvid ett par ungdomar, som bereda sig till någon av de många
debatter, som äro så populära i både colleges och lägre läroverk, kan man få se
en medlem av någon kvinnoklubb, som arbetar på ett föredrag, eller rent av
någon som arbetar ut ett dylikt föredrag åt en dam, som inte har tid eller
inte förmåga att arbeta ut det själv. Om lördagarna är där fullt upp med
lärare och äldre skolungdom, som använda sin fridag — i Amerika äro alla skolor
stängda om lördagarna — för att förbereda sig för nästa vecka. Hit komma
också en mängd personer, som tillbringa sina dagar eller ett par timmar med
att studera böcker, som intressera dem, utan att de äro forskare eller på något
annat sätt professionella. Tidningsmän använda biblioteket i rätt stor skala, och
vid lunchtiden komma flera ingenjörer och andra in för att titta i de senaste
tidskrifterna i sina fack. Om kvällarna är biblioteket också rätt mycket besökt.
Dels finna vi där en del s. k. »boarders» (bibliotekets stamkunder) som, om de
inte tillbringa hela dagarna där, komma in då och använda aftontimmarna till att
läsa varjehanda böcker och tidskrifter. Och nu kan man också få se arbetare,
som studera läroböcker antingen i sina fack eller i aritmetik, geografi eller annat,
som kan hjälpa dem att komma fram, eller söka få klarhet i någon speciell
fråga, som dagens arbete fört dem in på. Särskilt elektriker och andra
mekaniska arbetare komma ofta in för detta sistnämnda ändamål. Här i landet
händer det ju inte så sällan, att en arbetare, som visar sig vaken och intelligent
antingen genom att hitta på lösningen av något särskilt problem eller på annat
sätt, kommer sig upp i graderna. Sådant händer väl i Sverige också, men ej i
större utsträckning. De få fall, då t. ex. en mekanisk arbetare där stiger i
graderna och blir ingenjör, tjäna ju egentligen endast till att bekräfta regeln.

En ung svensk vetenskapsman, som nyligen var stadd på resa här i landet
för att se sig om bland de vetenskapliga institutionerna och som jag hade
tillfälle att föra omkring i biblioteket, anmärkte att i Sverige inte bära saknades
ett bibliotek av denna art, utan, om det funnes, kunde det inte få den utsträckta
användning som här, på grund av att studentexamen står i vägen för män, som
vilja höja sig upp ur den egentliga arbetareklassen till mera professionellt arbete.[2]
Jag undrar dock, om inte existensen av ett bibliotek av detta slag kunde ge dem
ett tillfälle, som de nu inte ha. Ett stort, vetenskapligt och tekniskt bibliotek i
Stockholm, kanske som en avdelning av det stadsbibliotek, som nu synes komma att
bli en verklighet, arbetande tillsammans med större och mindre bibliotek i olika
delar av landet, kunde bli av ofantligt stor betydelse för den tekniska och


[1] Böcker hemlånas ej, utan få endast användas på platsen.
[2] Detta förhållande kommer givetvis ganska mycket att ändras genom den under senaste
riksdag genomförda omorganisationen av vår yrkesundervisning.         Red.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free