- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
174

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten - Riksdagsbibliotekets utvidgning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är fallet, en förening uppbär föreläsningsanstalten, är det oftast på föreståndarens
intresse och anseende medlemsantalet beror.

Föreståndaren är den verkställande ledamoten i anstaltens styrelse. I mera
än hälften av föreläsningsanstalterna är det en folkskollärare, som bekläder
föreståndarebefattningen. Ofta hållas föreläsningarna på söndagar, och är han sålunda
bunden även denna dag.

På grund av de många göromålen och det ansvar, som vilar på föreståndaren
bör befattningen vara förenad med arvode. På en oavlönad befattning kunna
ej ställas samma anspråk som på en avlönad.

Då med år 1919 högre statsbidrag kan komma att utgå till föreläsningsanstalterna
genom innevarande års riksdagsbeslut, därest ortsinkomsterna giva
anledning därtill, bör också tillses att föreståndarna ej bliva lottlösa.
Föreläsningsverksamheten kan endast vinna därpå.

                                                                *

Statistik. Ur 1916 års statistik över föreläsningsverksamheten må följande
siffror anföras. Antalet föreläsningsanstalter, som åtnjöto statsunderstöd, uppgick
till 525, i vilka anordnades omkring 10,700 föreläsningar. Medeltalet föreläsningar
på 10,000 invånare utgjorde för hela riket 19. Högst var detta medeltal för
Västmanlands län med 35, Örebro och Hallands län med vartdera 32
föreläsningar för 10,000 invånare. Lägst var medeltalet för Gottlands och Jämtlands
län med respektive 7 och 8 föreläsningar pr 10,000 invånare. I Malmöhus län
anordnades det största antalet föreläsningar eller omkring 900 och i Gottlands
län det lägsta eller 40.

Föreläsningsanstalternas totalinkomster utgjorde nära 553,000 kronor. Av
dessa bidrog staten med 32 %, kommunerna med 29 %, föreningar och bolag med
10 %, medlems- och inträdesavgifter uppgingo till 26 % och bidragen från enskilda
m. fl. utgjorde 3 %. Medelkostnaden uppgick till omkring 52 kronor för varje
föreläsning och kostnaden för staten till omkring en tredjedel av denna summa.

Högsta medelkostnaden för staten pr föreläsning visade Norrbottens och
Jämtlands län med över 22 kronor och lägsta Stockholms stad och Göteborgs län
med respektive 11 och 13 kronor.

20 anstalter (4 %) hade i medeltal under 50 åhörare, 215 anstalter (41 %) mellan
50 och 99 åhörare, 152 anstalter (29 %) mellan 100 och 149 åhörare, 63
anstalter (12 %) mellan 150 och 199 åhörare, 19 anstalter (4 %) mellan 200 och
249 åhörare, 16 anstalter (3 %) mellan 250 och 299 åhörare och 17 anstalter
(3 %) över 300 åhörare. Från 23 anstalter saknades uppgifter.
                                                                                                        April 1918.

RIKSDAGSBIBLIOTEKETS UTVIDGNING.


Av Biblioteksamanuensen Einar Sundström.

Genom beslut vid årets riksdag kommer en sedan flera år påtänkt utvidgning
av riksdagens bibliotek till ett centralt förvaltningsbibliotek att inom
den närmaste tiden förverkligas.

Tanken på en utvidgning i nämnda syfte hade redan 1912 genom motion i
andra kammaren bringats inför riksdagen, vunnit dess välvilliga mottagande samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free