- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
175

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsbibliotekets utvidgning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föranlett en underdånig skrivelse i ämnet. Med anledning härav tillsatte Kungl. Maj:t
tre sakkunnige för att närmare utreda frågan, och dessa, som bland sig räknade den
nuvarande riksdagsbibliotekarien, kunde i november 1913 efter föga mera än ett
års arbete avlämna ett betänkande och förslag till förändrad organisation av
biblioteket. Efter att hava inhämtat yttranden av olika myndigheter framlade
därefter Kungl. Maj:t 1915 i anslutning till de sakkunniges utredning en
proposition, vilken emellertid, som känt är, den gången icke vann kamrarnas
bifall. När efter två års vila en förnyad framställning av huvudsakligen liknande
innehåll gjordes, blev utgången lyckligare och en segsliten fråga därmed bragt ur
världen.

Den nya organisation av riksdagsbiblioteket, som vad angår bibliotekets
styrelse och dess främste befattningshavare trädde i kraft redan den 1 september i
år och i övrigt vinner sin tillämpning vid ingången av år 1919, kommer, som
redan nämnts, i första hand den centrala förvaltningen till godo.

Enligt hittills gällande reglementen har biblioteket närmast varit avsett att
tjäna riksdagen och dess delegationer, statsrevisionen samt kyrkomötet, varjämte
kungliga kommittéer under den tid riksdagen icke varit församlad ägt begagna
biblioteket. Visserligen är det sant, att de centrala myndigheterna, bibliotekets
stadgar till trots, vid ett flertal tillfällen ända vetat att genom boklån tillgodose
sina berättigade krav av litteratur, men det är att vänta, att den lånerätt, som
nu formligen tillerkänts såväl Kungl. Maj:ts kansli som de centrala ämbetsverken,
skall från deras sida föranleda en avsevärt större lånefrekvens än hittills.

Frågar man sig nu på vad sätt riksdagsbiblioteket är i stånd att möta de
ökade lånekraven, finner man för det första, att anslaget till köp och bindning
av böcker något ökats. Från att för år 1919 i staten ursprungligen hava satts
till 7,000 kronor har det nämligen nu höjts till 12,000 kronor. Så välkommen
denna i och för sig obetydliga ökning än kan förefalla, är det emellertid tydligt,
att biblioteket icke enbart härigenom kan anses rustat för sin nya verksamhet.
Också har man tänkt sig även andra medel för bokbeståndets snabba tillväxt.

Förklarligt nog har man därvid fäst sin uppmärksamhet på de boksamlingar,
som förefinnas hos olika myndigheter, och vilka icke alltid förefalla att hava till
fullo utnyttjats. Av de uppgifter, som de sakkunnige lämnat, framgår, att inom
förvaltningen under årens lopp samlats böcker, uppgående lagt beräknat till
betydligt över 200,000 volymer. En del av dessa skulle otvivelaktigt, överflyttade
till riksdagsbiblioteket, kunna bättre tillgodogöras. Självfallet kan det aldrig
bliva tal om att införliva de handbibliotek, väl oftast bestående av uppslagsverk, som
finnas hos alla myndigheter. Ej heller vore det meningen att överflytta de
bibliotek, som åstadkommits för att tjäna ett eller annat verks speciella behov.
Avsikten vore endast att söka komma över en del samlingar, som nu icke
komma tillräckligt i bruk. Att sådana förefinnas, särskilt inom ämbetsverk av
företrädesvis administrativ karaktär, är obestridligt.

Ett gott tillskott till bokbeståndet vunnes även, om en del av de exemplar
av nyutkomna böcker, som boktryckarna äro skyldiga att inlämna till
justitiedepartementet, hamnade i riksdagsbiblioteket. Slutligen möjliggjordes en icke
oväsentlig ökning genom övertagande utav sådan litteratur, som för vissa ändamål
anskaffats av kommittéer.

I vilken utsträckning riksdagsbiblioteket genom realiserande av de åtgärder,
som nu antytts, kommer att vinna i värde, låter sig väl icke nu avgöras, men
mycket talar för att fördelarna av överflyttningarna i fråga skola visa sig
tämligen betydliga.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free