Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C. Filosofi.
Maeterlinck, Maurice. De dödas. liv. Övs. [fr. fra.] av Hugo Hultenberg.
Nst. 1918. 108 s. 3:50.
Ett urval uppsatser från »Les débris de la guerre», rörande vårt förhållande till döden och
de döda. Författaren är här lyckligt fri från den affektation som oftast vanpryder hans verk.
På ett par håll öppnas nya, viktiga tankeperspektiv. »Vid en liten soldats död» är sällsynt
skön.
I ett par av uppsatserna behandlas på ett klokt och fördomsfritt sätt frågorna om
tankeöverföring och förutsägelse av framtiden. Rg.
Simonsen, Konrad. Den moderna människotypen. Övs. [fr. da.] av Carl
Dymling. W. & W. 1918. 126 s. 2:50.
Huvudinnehållet i denna bok är en redogörelse för Walther Rathenaus åskådningar. Vad
författaren själv har tillagt är ej av större betydelse. Skäl att översätta arbetet har knappast
förelegat. Dess oerhörda framgång i Norge tycks oss svårförståelig. Rg.
D. Uppfostran och undervisningsväsen.
Jfr nedan arbetet om Kold på J.
Hellman, Theodor. Den svenska folkskollärarekårens fortbildning. En
utredning och ett förslag. Lst. 1917. 58 s. (Pedagog. skr. 81.) 1:20.
Efter att ha i korthet redogjort för redan föreliggande förslag till folkskollärarnas fortbildning
utöver vad den 4-åriga seminariekursen kan giva, konstaterar förf., att den behövliga
fortbildningen för att bliva effektiv bör vila på vetenskaplig grund och syfta mot åtminstone
i nåcron mån självständigt vetenskapligt arbete från elevernas sida. Härefter framkastar förf.
frågan, om fortbildningskurserna böra anordnas vid seminariet, universitetet eller särskilda
fortbildningsanstalter, och besvarar för sin del denna fråga så, att folkskollärarnas fortbildning bör
äga rum vid särskilda fortbildningsanstalter, utgörande ett mellanled mellan seminarieutbildningen
och universitetsstudierna. I detta sammanhang gives en synnerligen god motivering för
den slutgiltiga lärarutbildningens förläggning till universitetet. Bokens senare del utgöres av en
kort, klar och redig planritning till de föreslagna kurserna. Förf. har härvid den oskattbara
fördelen att ej behöva skissera i det blå, utan kan utgå från vad som redan — i fråga om
såväl kurser som institutioner — genomförts av Föreningen för norrländsk hembygdsforskning i
Härnösand. Genom hela det lilla arbetet går en frisk fläkt av entusiasm och optimism. L. L.
Korlén, Artur. Från småbarnsskolan till fälthögskolan. Folkundervisningsfrågor.
Bv. 1918. 212 s. 6:—.
En samling tämligen välskrivna, om ock näppeligen i någon högre grad på praktiska
erfarenheter grundade uppsatser i vitt skiftande folkundervisningsfrågor. I kap. »Hur lägges
grunden?» gives en i vissa avseenden befogad kritik av småskolans modersmålsundervisning.
Kritiken försvagas dock genom uppenbara överdrifter, såsom utdömande av ord som gumse,
fänta (i den bekanta småbarnsversen) m. m. Gentemot förf:s önskemål, att bestämmanderätten
över valet av läro- och läseböcker i folk- och småskolor centraliseras, måste man nog ställa
sig ganska tveksam. Kap. »Våra småskollärarinnors utbildning» ger en vass, men välberättigad
kritik av ett försumpat område av vår folkundervisning. Förf:s flera gånger upprepade tal om
den alltför stora tillgången på småskollärarinnor är emellertid numera föråldrat. Uppsatsen
»Halvtidsläsning, skölpliktsålder, fortsättningsskola» ger en ganska beaktansvärd motivering för
det krav på vår folkskola, som nu är det främsta av alla: skolpliktens utsträckning utöver
13-års-åldern och en mera effektiv gestaltning av den nyligen beslutade obligatoriska
fortsättningsskolan. Förf:s motivering för införande (genom statstvång?) av s. k. halvtidsläsning
överallt i jordbruksdistrikten är mycket tunn. Rent parodisk synes den av förf. förordade
periodläsningen; enligt denna skulle t. ex. 9-åriga landsbygdsbarn efter en hösttermin på två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1918/0181.html
