Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
månader gå sysslolösa i 5 1/2 månader och därefter på våren göra en ny tvåmånadersvisit i
skolan! Bokens senare kap. tala för skolbad och skolbespisning på landsbygden, för svensk
språkrensning, för historisk religionsundervisning i fortsättningsskolan m. m. L. L.
Norberg, P[etrus], Uppmärksamhet och intresse. Minnet. Några
psykologisk-pedagogiska synpunkter. Lst. 1917. 91 s. (Pedagog. skr. 80.) 1:20.
På grundval av kortfattade psykologiska utredningar behandlas uppmärksamhetens, intressets
och minnets problem i barnundervisningen. Förf:s. framställning av olika psykologiska teorier
på ifrågavarande områden är redig och överskådlig och kännetecknas genom en lycklig frånvaro av
onödig lärdomsapparat. Hans pedagogiska slutsatser äro praktiska och väl motiverade, ofta
rent förträffliga. Alldeles särskilt välskrivna synas mig kap. »Intressets beroende av läraren»
och »Olika memoreringssätt». L. L.
E. Språkvetenskap.
Cederschiöld, Gustaf. Framtidssvenska. Nst. 1917. 191 s. 4:75.
Prof. C:s senaste bok, som på ett värdigt sätt sluter sig till hans många föregående
utmärkta arbeten i svensk språkforskning, hnr ett patriotiskt syfte; förf. vill förbättra vårt
modersmål genom att peka på de möjligheter som finnas att avlägsna dess brister och öka dess
tillgångar. Den är indelad i tre huvudavdelningar. I den första diskuteras under rubriken
»Kravet på ändamålsenlighet» åtskilliga principfrågor, som röra språkbättringen. Den andra
avdelningen, som behandlar ordskattens tillökning, är synnerligen rikhaltig och intressant. Med
talrika exempel belyser förf. de olika sätten att öka svenskans ordförråd: lån, sammansättning,
avledning o. s. v. Särskilt må framhållas, att förf. ger anvisning på många goda nybildningar,
som med fördel kunna användas i st. f. lån från främmande språk. (Dock synas några av de
föreslagna utbytesorden mig mindre lämpliga.) Vid de nyskapade orden ha namnen på deras
upphovsmän utsatts. Svenska akademiens ordboksmaterial visar emellertid, att flera av dem
använts tidigare än hos de citerade skriftställarna. För överklass och underklass nämnes s. 71
Strindberg som hemulsman. Redan Almquist talar (1845) om »fruntimmer i överklassen» och
»fruntimmer av underklass». Nils Nilsson (N. H. Quiding) torde ha satt dessa termer i
omlopp såsom politiska slagord i sin »Slutliquid med Sveriges lag» (författad 1860). Tvångsmål,
som s. 67 anföres från Törnblom, möter redan hos finnen Chydenius (1779), påträffas vidare
hos Lysander m. fl. Segerlöje — av förf. s. 67 citerat från Högberg — förekommer redan hos
Stagnelius (1812) o. s. v. — Även den tredje avdelningen, som redogör för framtidssvenskan
och språkläran, är rik på fina och träffande anmärkningar.
Alla vänner till vårt modersmål böra känna den största tacksamhet mot prof C. för hans
genomtänkta, tankeväckande och innehållsrika bok om framtidssvenskan. T. H.
René, Theodor. Svensk rättskrivningslära. Utarb. efter sjunde upplagan
av Svenska akademiens ordlista och kungl, cirkuläret av 1906. Gle. bokh.
1917. 82 s. Inb. 0:80.
Efter en kort inledning om språkljud, ljudtecken m. m. följer en klar och överskådlig
rättskrivningslära, vars sista del utgöres av en redogörelse för bruket av stor begynnelsebokstav,
skiljetecken och skrivförkortningar. Rättskrivningsreglerna äro redigt formulerade, den
utförliga interpunktionsläran förtjänar en särskild honnör. Rättskrivningsövningarna äro
intresseväckande och ej överdrivet svåra. — På grund av ett förbiseende har förf. s. 9 påstått, att
förstavelse aldrig själv kan utgöra ett ord. Mot detta påstående strider t. ex. an-be-falla, där
förstavelsen an, såsom förf. själv anmärkt s. 61 o. 63, är ett »ord». T. H.
F. Litteraturhistoria.
Jfr nedan arbetena om Byron, Creutz och Strindberg på J.
Baring, Maurice. Huvuddragen av ryska litteraturens historia. Övs. [fr.
eng.] av A. Kihlborg. Tiden 1918. 216 s. (Modärnt vetande 14.) Inb. 2:25.
Snarare en samling fristående, efter tidsföljd ordnade essayer än en systematisk framställning
av den ryska litteraturhistorien. Den äldre tidens litteratur är även i betraktande av sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1918/0182.html
