Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryska vetenskapsakademiens tillvaro (»Linné och ryska vetenskapsakademien»). — Den sista
uppsatsen innehåller referat av Golovins på ryska skildrade resa i Sverige år 1839.
Den väl skrivna och ur många synpunkter intressanta boken kan varmt rekommenderas. A. H.
Batiffol, Louis. Maria av Medici. En fransk drottnings liv och leverne under
XVII seklet. Övs. [fr. fra.] av Anna Bagge. W. & W. 1917. 249 s. Portr. 5:50.
Föreliggande arb. är icke ett historiskt verk i egentlig mening utan snarare en krönika.
Det lämnar så gott som ingen redogörelse för drottningen såsom regent, ehuruväl hon i sju år
nästan enväldigt styrde Frankrike. Det ger emellertid detaljerat noggranna skildringar av
hennes privata liv, hennes förhållande till maken Henrik IV, hennes enorma slöseri, hennes
mediceiska intresse för konst och den ställning hon intog i hovlivet. Bokens styrka ligger alltså i
de goda och intressanta miljöskildringarna från det begynnande 1600-talets franska hov och
från de högre samhällsklassernas levnadssätt. Man skulle vilja anmärka, att innehållet är
mera begränsat än titeln anger samt att översättningen icke allestädes är klanderfri. J. F.
Fowler, W[illiam] Warde [på titelbladet felaktigt Wardle]. Rom.
Romerska rikets historia i dess huvuddrag. Övs. [fr. eng.] av C. N. Carleson.
Tiden 1918. 224 s. (Modärnt vetande 8.) 1:50.
Ovannämnda lilla bok, vars original utkommit i den bekanta serien Home university
library, har till författare en av Englands mest framstående forskare på det romerska området,
särskilt i romersk religion, vilket torde förtjäna att framhävas, då det på engelskt maner på
titeln namnet bifogade »fil. doktor» i våra förhållanden lätt kan uppväcka missförstånd. Boken ger en
med engelsk förmåga av god popularisering och intim kunskap skriven översikt över Roms
historia, som i huvudsak avslutas med kejsar Augustus. Den senare kejsartiden beröres endast
i ett slutkapitel om den äldre s. k. lyckliga kejsartiden, däremot ej de nya, särskilt sociala
problem, som under denna tid uppkomma och leda till rikets undergång. Starkt betonas de
geografiska betingelserna för utvecklingen av Roms makt, men ännu starkare de sedliga krafter, som trotsande
varje historiematerialism innerst varit betingelsen för Roms uppväxt till världsherraväldet, vilkas
undergrävande medförde krisen vid republikens slut och vilkas återställande var huvudpunkten
i kejsar Augustus’ restaurationspolitik. Översättningen är tyvärr ej alltid tillfredsställande,
språket har tagit för mycket intryck av den engelska grundtexten. Engelska mil äro ej
reducerade till svenska. Carinthia i st. f. Kärnthen (s. 132). Titeln på Macaulays berömda Lays
of Ancient Rome översattes »Det gamla Roms läge» (s. 26). Ett svårt meningsstörande tryckfel
är »Senaten» i st. f. »Staten» (s. 56). M. P. N.
Garm, Tora. I bolsjevismens Petrograd. Lj. [Nst.] 1918. 139 s. Ill., portr. 4:50.
Förf. har i bokform samlat de resebrev, som hon tidigare offentliggjort i uppmärksammade
korrespondenser till Dagens nyheter. Skildringarna äro hållna i rask och livlig journaliststil.
Ämnets beskaffenhet är sådan, att få böcker om dagshändelser borde ha så stort intresse och
förtjäna så stor spridning som denna, som, om ock ofullständig, dock ger en i många detaljer
god föreställning om livet i »världens olyckligaste stad» med dess idealitet och tragik. S. S.
Gränström, P[eter] O[lof]. Adresser och adressdebatter i den svenska
parlamentarismen. Bidrag till belysning av vår konstitutionella utveckling under
1800-talet. Gle. 1917. 300 s. 4:—.
Bland de medel, som oppositionen under Karl Johan använde för att söka bana väg för
en parlamentarisk regim, var också en omplantering på svensk mark av den engelska
trontalsadressen och den före denna gående adressdebatten. G. ger en personligt skriven och lättläst
framställning av försöken i denna riktning, varvid huvudvikten lagts vid 1840—41 års riksdag.
Sedan denna tid ha blott sporadiska adressförslag framlagts — de försök, som gjordes
årtiondena närmast omkring representationsreformen att av dechargebetänkanden och
dechargedebatter skapa en motsvarighet till adressväsendet ha ej omnämnts, såsom liggande något vid
sidan om förf:s framställning. K. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
