- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
210

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings fjärde årsmöte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I svensk bibliotekshistoria kan Fredrik Nilsson även så tillvida sägas intaga en märkesplats,
som han antagligen varit den förste utanför de vetenskapliga bibliotekariernas krets, som
nådde en sådan ställning, att biblioteksarbetet kunde bli hans huvudsysselsättning. Själv kände
han sig som bibliotekarie till yrket, och han hade starkt intresse för att denna yrkeskänsla
skulle kunna sprida sig även till andra personer som sysslade med folkbiblioteksarbetet. Inte
minst därför var det som han tog initiativet till att biblioteksföreningen skulle skaffa sig ett eget
tidskriftsorgan.

Stanislaus Grönfeldt invaldes på föreningens andra årsmöte till suppleant i styrelsen och
har som sådan bl. a. på styrelsens uppdrag verkställt en utredning om användningen av de större
bibliotekens dupletter.

I enlighet med sista årsmötets uttalande angående läroverks- och seminariebiblioteken har
styrelsen beslutat till Kungl. Maj:t ingiva en underdånig skrivelse med framhållande av
föreningens önskemål.

Den av sista årsmötet tillsatta kommittén, som fick i uppdrag att utarbeta klassifikations-
och katalogiseringssystem, har haft 26 sammanträden och har därunder behandlat större delen
av klassifikationssystemet. Kommittén har gått ganska detaljerat till väga och har gjort detta
i den övertygelse, att man först på grundvalen av ett noga genomtänkt och tämligen i detalj
utarbetat system kan bygga upp de förenklade klassifikationsregler, som kunna anses böra
tillämpas av de små biblioteken.

Med anledning av styrelsens i förra årsberättelsen införda, till Lärarelönenämnden ställda
skrivelse, har nämnden i sitt detta år avgivna betänkande — efter att i korthet ha redogjort
för hur bibliotekariernas avlöningsförhållanden äro ordnade vid statens högre allmänna läroverk
och realskolor — gjort följande uttalande:

»Efter förutskickande av dessa tankar och erinringar vill nämnden i fråga om de statsunderstödda
privatläroverken framhålla, att deras boksamlingar i allmänhet äro av ganska ringa
omfattning. De torde i sådant avseende icke gå upp mot boksamlingarna vid åtminstone
åtskilliga av de realskolor, där det åligger rektor att utan särskild gottgörelse handhava
bibliottekariegöromålen. Under sådana förhållanden torde biblioteksväsendet vid dessa läroanstalter icke
kunna anses hava nått den utveckling, att statens medverkan bör särskilt påkallas för beredande
av gottgörelse för bibliotekens skötsel i form av vare sig kontant ersättning åt
biblioteksvårdarna eller lindring i deras undervisningsskyldighet. Anses vid något av dessa läroverk särskild
bibliotekarie behövlig, är det givetvis riktigast, att denne får kontant betalning för sitt arbete.
Med hänsyn till storleken av bibliotekariearvodena vid de allmänna läroverken äro de belopp,
som härvid kunna ifrågakomma, så ringa att de icke spela någon nämnvärd roll för skolornas
ekonomi. Och om gällande bestämmelser tolkas så, att realskolerektorerna kunna erhålla
nedsättning i sin undervisningsskyldighet på grund av biblioteksgöromålen, då följer därav, att
liknande lindring kan medgivas vid privatläroverken särskilt förordnade bibliotekarier. Tolkas
åter gällande bestämmelser icke på sådant sätt, så lära tillräckliga skäl icke förefmnas för att
vid privatläroverken tillämpa en annan grundsats.

Nämnden finner alltså Sveriges allmänna biblioteksförenings nu berörda framställning icke
föranleda någon vidare åtgärd från dess sida.

Dock anser sig nämnden i anledning av denna framställning icke kunna underlåta att
framhålla önskvärdheten därav, att privatläroverken sättas i stånd att förskaffa sig bättre
utrustning i avseende å såväl bibliotek som undervisnings- och studiemateriell överhuvudtaget,
emedan sådant utgör en grundförutsättning för en efter nutidens krav tillfredsställande
undervisning. Att närmare ingå på denna fråga ligger emellertid utanför nämndens uppgift.»

Sedan sista årsmötet har föreningen haft den glädjen, att dess arbete rönt ett
betydelsefullt erkännande från statsmakternas sida, för vilket styrelsen ber att få uttala föreningens
ödmjuka tack. På Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen medgivit att fr. o. m. innevarande år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1918/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free