- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
226

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På samma gång som man måste hoppas att det initiativ, som på detta sätt tagits av den
nuvarande sjöministern, måtte leda till något bestående resultat, kan man inte annat än önska,
att våra stora skeppsredare ville å sin sida vidtaga åtgärder för att befrämja den ej mindre
behövliga biblioteksverksamheten bland vår civila sjömanskår.

Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, som höjt sitt pris till 15 kr., erbjuder
i de två första häftena av årgång 1918 ett intressant och omväxlande innehåll. Av störst
intresse för den, som ej är speciellt bokfackman, är kanske bibliotekarien O. Waldes i h. 2
ingående uppsats »om bokanteckningar som källor och behofvet af provenienskataloger». Här
belyses en sida av bokforskningen, som väl ej varit opåaktad förut, men där man med all säkerhet
skulle kunna vinna ut större resultat, om man, som förf. föreslår, mera planmässigt grepe sig
an med saken. Även en skenbart- obetydlig notis, t. ex. om tid och rum, då en av bokens
ägare förvärvade densamma, kan, när den kommer i sitt rätta sammanhang, lämna en värdefull
upplysning. Walde anför en hel del, ofta roande exempel på bokanteckningar. Bl. a. visar
han, hur man genom dylika kan följa ett par berömda svenska forskningsresande och boksamlare
från 16- och 1700-talen, Sparfvenfelt och Björnståhl, under deras resor och hur man tack vare
sådana anteckningar får uppgifter om deras lärda umgänge o. s. v. Uppsatsen mynnar ut i en
önskan, att de gamla biblioteken måtte systematiskt genomforskas just med hänsyn till de
upplysningar, som kunna erhållas av bokanteckningarna, och förf. drar själv upp några grundlinjer
för hur ett dylikt arbete lämpligen bör bedrivas. Av tidskriftens övriga innehåll må följande
framhållas. Docenten Gottfrid Carlsson redogör i h. 1 för ett av honom i universitetsbiblioteket
i Jena funnet unikt exemplar av en stridsskrift mot Gustav Vasa, författad av den tyske
äventyrsriddaren Berend von Melén, och belyser ingående tidsomständigheterna vid denna skrifts
tillkomst, dess sanningshalt och de motåtgärder, som Gustav Vasa vidtog. Bibliotekarien Arne
Kildal ger i samma häfte en illustrerad redogörelse för det nya Bergens-biblioteket, och
bibliotekarien Lauritz Nielsen lämnar där en utredning av några frågor rörande den bekante danske
1500-talsförfattaren Christian Pedersens utgivar- och boktryckarverksamhet, en utredning, som bl. a,
är av intresse för vår kännedom om det äldsta Malmö-boktrycket. Slutligen kan omnämnas
professor Heibergs skildring av ett betydelsefullt stycke medeltida bokhistoria i den i h. 2
ingående uppsatsen om biblioteket i det italienska, av irländska munkar grundlagda klostret Bobbio,
bekant bl. a. för de många Palimpsester, som härstamma därifrån.

Linköpings stiftsbibliotek. Stiftsbibliotekarien i Linköping greve C. M. Stenbock har i
ett litet häfte med titeln Strövtåg i Linköpings stiftsbibliotek (84 s., pris 2:25) samlat och
utgivit en del förut i tidningar tryckta uppsatser rörande det gamla bibliotekets dyrbarheter.
Avsikten är att visa upp, framför allt för Östergötlands egna inbyggare, vilka kostbara klenoder
som finnas förvarade i Linköpings stiftsbibliotek, och därigenom intressera dem för bibliotekets
fortsatta utveckling. Man kan ej heller säga annat än att den lilla skriften bör ha stora
utsikter att kunna verka för detta sitt ändamål och överhuvud taget för att rikta bokintresserad
allmänhets uppmärksamhet på ett av våra förnämsta minnesmärken över gångna tiders litterära
kultur.

Förf. börjar med en kort utredning om resterna av det medeltida bibliotek, som en gång
varit knutet till östgötadomen. Han redogör sedan för de förnämsta donationerna och dröjer
därvid särskilt vid bibliotekets egentlige grundläggare, Erik Benzelius d. y.

Efter att ha givit en översikt av det brokiga innehållet i bibliotekets »konst- och
kuriositetskabinett», går förf. över att skildra några särskilda rariteter bland samlingarna:
Stegeborgs-minnen, Elsevierer (Linköpings stiftsbibliotek äger ej mindre än 422 av de 2,000 tryckalster, som
bära detta boktryckarnamn), den praktfulla Guldsmedsboken, Bure-minnen, Visingsborgs-tryck m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free