Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 / 229 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bibliotek med minst 14,000 band.
Läroverk med mindre än 400 elever . . .	540 kr.
Läroverk med 400—599 elever . . .	600 kr.
Läroverk med minst 600 elever . . .	660 kr.
(Ang. öppningstiderna se ovan.)
2. Realskolor.
Med minst 100 elever och med bibliotek om minst 2,000 band . . .	360 kr.
I övriga realskolor . . .	240 kr.

Öppningstiderna ha ansetts i ovanstående båda grupper av realskolor böra bestämmas till
resp. minst 2 och 1 1/2 timmar i veckan.

I fråga om alla dessa skolor föreslås dessutom, att rektor skall ha rätt att, när så kan
anses behövligt, bevilja nedsättning i bibliotekariens undervisningsskyldighet med högst 2 timmar.

Läroverksbibliotekens behov av statsanslag till inköp och inbindning av böcker
har tagits upp till behandling av rektorn vid Eksjö kommunala gymnasium C. Lindsten
i Pedagogisk tidskrift 1918, h. 7, i sammanhang med frågan om befrämjandet av
läroverkslärarnas vetenskapliga arbete. I regel torde, framhåller förf., en lärare ej ha råd att själv skaffa
sig de böcker, som han kan behöva för att fullfölja någon vetenskaplig undersökning. På platser
utanför Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund är han, då hans eget läroverksbibliotek i regel
är ytterst sparsamt törsett med modern litteratur, hänvisad till de möjligheter, som erbjudas genom
läroverksbibliotekens rätt att förmedla lån från rikets offentliga bibliotek. Hur stor fördel denna
rätt än innebär, kan den dock ej motsvara det gagn, som en forskningsintresserad lärare skulle
ha av ett någolunda välförsett bibliotek på platsen. Ett dylikt skulle dessutom vara till nytta
ej blott för de lärare, som själva sysslade med vetenskap, och de lärjungar, som kunde tänkas
följa dem. »Det skulle säkert ha mycket att ge även övriga både lärare och lärjungar, hela
skolväsendet och därigenom vårt kulturliv i övrigt.» Men även direkt skulle det kunna, betonar
förf., verka till nytta i vidare kretsar som ett supplement till de folkbibliotek med populärt
innehåll, som numera finnas i de flesta städer. För dem, som av en eller annan anledning
kunna behöva begagna ett vetenskapligt arbete, även utan att i egentlig mening sysselsätta sig
med vetenskaplig forskning, och »de äro nog», menar förf. säkerligen med all rätt, »flera än
man tror», för dem ha läroverksbiblioteken en ej obetydlig uppgift att fylla.

För att läroverksbiblioteket skulle kunna vara till gagn i antydda avseenden, måste det,
framhåller förf., få en sakkunnig ledning. Särskild bibliotekarie bör tillsättas vid alla läroverk,
och rektor, som vid flertalet realskolor tillika är bibliotekarie, bör befrias från biblioteksgöromålen.
Bibliotekariens arvode bör bestämmas så pass rikligt, att man äger rätt att fordra av
honom »både en smula sakkunskap och en smula arbete». Förf. förordar tillika inrättandet
av biblioteksnämnder vid varje läroverk, bestående av bibliotekarien jämte samtliga
huvudlärare i de olika läroämnena. Men först och sist understryker förf. behovet av anslag till
bibliotekets förnyelse. Den enda utvägen, som hittills stått öppen för sistnämnda ändamål,
har i regel varit vad som kunnat erhållas av läroverkets huvudsakligen genom lärjungarnas
terminsavgifter bildade biblioteks- och materiellkassa. Men detta har i de små läroverken varit
ytterst obetydliga belopp. Det allra mesta, om inte allt går där till bekostande av inrednings-
och undervisningsmateriell, tryckning av kataloger, arbetsordning och årsredogörelse m. m.
»Bibliotekets bokinköp måste komma allra sist i den långa raden av nödvändiga utgifter och
endast rent undantagsvis kunna göras.» Riksdagen måste, anser förf., träda hjälpande emellan
oeh lämna anslag till bokinköp. »Redan en summa av 500 kr. i medeltal för varje läroverk
till detta ändamål skulle», menar han, »kunna ge ganska mycket och dock ej medföra större
ökning av statsbudgeten än omkring 40,000 kr. för år.» Han framkastar i detta sammanhang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>