- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
230

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tanken på att den till statsverket inflytande delen av terminsavgifterna borde delas mellan
ljus- och vedkassorna samt biblioteks- och materiellkassorna och därigenom direkt komma de läroverk
till godo, vid vilka de upptagits. Om ett eventuellt statsanslag till läro verksbiblioteken skulle,
som naturligt vore, utgå med olika belopp för högre läroverk och för realskola borde, menar
förf. till slut, kommun, som fått tillstånd till att påbygga realskola med kommunalt gymnasium,
förpliktas att fylla ut biblioteksanslaget, så att det utginge med samma belopp som vid statens
högre läroverk.

Statsbidraget till folk- och skolbibliotek 1918. År 1918 hade ansökningar om
statsanslag inkommit från 1,449 bibliotek, 798 folkbibliotek och 651 skolbibliotek, som samtliga
utom 3 (1 folkbibliotek och 2 skolbibliotek) erhöllo anslag. I jämförelse med förra året
innebär detta en ökning av 70 st., 17 folkbibliotek och 53 skolbibliotek. Anslagsbeloppet är tills.
147,558:83 kr., därav 99,283:30 till folkbiblioteken, 48,275:53 till skolbiblioteken, vilket
innebär en. ökning av hela beloppet med 12,989:36 kr., varav 7,939:88 falla på
folkbiblioteken, 5,049:48 på skolbiblioteken.

Folkhögskolekurser med anknytning till biblioteks- och studiecirkelverksamhet.
I ett föreg. häfte (s. 136) omnämndes de metoder, som vid en av Södermanlands-Närkes
nation anordnad hembygdskurs försöktes för att få till stånd spridning av litteratur i samband med
kursen. En fullt systematisk verksamhet av delvis likartad natur har man på sina håll påbörjat
i anslutning till folkhögskolekurser, och i den av Dalarnes folkhögskolekursförening nyligen
utgivna redogörelsen för föreningens första arbetsår 1917—18 lämnas en kort översikt av denna
verksamhet.

Det framhålles, att folkhögskolan, för att kunna ge något mera än en ganska ytlig bildning
samtidigt måste bli en inledning till fortsatta självstudier. Därför har man sökt att anknyta
dess arbete till andra grenar av folkbildningsarbetet: man har sökt lämna anvisningar, hur ett
bibliotek organiseras och skötes, hur en studiecirkel bildas och arbetar, hur man kan erhålla
föreläsningar och vandringsbibliotek o. s. v. På samma sätt har man sökt anknyta de kortare
folkhögskolekurser, som hållits ute i bygderna, till folkbildningsarbetet. Särskilda föreningar
för anordnande av dylika kurser ha stiftats i Värmland, Västergötland, Blekinge och nu senast
Dalarne. Initiativet till sistnämnda förening har utgått från Brunnsviks folkhögskola i
förbindelse med de nykterhets- och arbetaresammanslutningar, som anordna statsunderstödd
biblioteks- och studiecirkel verksam het, och redan i stadgarna föreskrives, att kurserna skola ordnas »i
samband med den av staten understödda biblioteks- och studiecirkelverksamheten». Ansökan om
anordnande av kurs skall också åtföljas av bl. a. katalog äver platsens bibliotek, förbindelse
från platsens studiecirkel eller bibliotek att i samband med resp. föreläsare inköpa anbefalld
litteratur samt förbindelse från kursens anordnare att bilda minst en studiecirkel i vid kursens
förekommande ämne och efter av resp. föreläsare uppgjord plan.

Under första året har föreningen anordnat fyra folkhögskolekurser, till vilka bl. a. erhållits
statsanslag genom Uppsala universitets föreläsningsbyrå. Föreståndare för kurserna har varit
folkhögskolläraren Yngve Hugo. Som resultat av kurserna antecknas bildandet av studiecirklar,
platsbibliotekens inköp av litteratur, som sedan utlånats till kursdeltagarna, samt dessas inköp
för egen räkning av litteratur i ämnen sammanhängande med de hållna kurserna, vid en av
dessa till ett belopp av ej mindre än 354:74 kr.

Norrländska hembygdsbiblioteket i Härnösand. Den livaktiga Föreningen för
norrländsk hembygdsforskning, som i så många olika avseenden verkar för ett insamlande och
bearbetande av material för norrländsk hembygdsforskning samt för spridande av kännedom om
Norrland, dess natur, språk, historia och minnen, har också en särskild avdelning för
biblioteksverksamhet samt ett hembygdsbibliotek i Härnösand. Detta bibliotek har till uppgift att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free