Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förf., som är en av Ungerns mest kända, har velat visa, att kriget »river upp allt vad som
finnes av storslaget och uselt i människornas själar». Han belyser detta främst genom bilden
av en kvinna, nästan utan personlighet, andligt och moraliskt levande på den man, som befinner
sig i hennes närhet, och som av kriget föres på det sluttande planet. Boken är skickligt
gjord men mera obarmhärtig än sann. Rg.
Jurkunas-Scheynius, Ignas. Natt och sol. Sv. andelsf. 1918. 160 s. 5:50.
En samling prosapoem med sagostämning, älskvärda men rätt obetydliga. Sist en symbolisk
framställning av krigets drivkrafter. Språkets form spelar vid sådan litteraturart ytterst
viktig roll; bokens svenska är tyvärr i rytmiskt avseende mycket otillfredsställande. Rg.
Kjarval, Tove. Mor. Övs. fr. da. av Märta Lindqvist. Baarsen 1918. 153 s. 4:75.
Andra boken av en dansk författarinna, vars första arbete — en teckning av förvista ryssars
liv i avlägsen landsort — väckte uppseende. Boken skildrar en adel kvinnas självövervinnelse
och utveckling till en sällsynt god och uppoffrande mor. Är skriven med skicklig, nästan
kinematografisk teknik. För svenska läsare ökas behaget genom inblicken i danskt familjeliv,
i mycket olika vårt. Rg.
Kotsiubinskij, M[ichajlo]. Berättelser från Ukraina. Övs. fr. ukrainskan.
Ny uppl. av Alfred Jensen. Svith. 1918. 192 s. 4:50.
Flärdfria men fängslande skildringar ur det lillryska folklivet, gjorda med talang,
sakkännedom och stilla humor. Äro även av kulturhistoriskt intresse. Rg.
Porter, Eleanor H. Vägen till förståelse. Fr. eng. av Ebba Atterbom.
Fri. 1918. 444 s. 7:50.
Vi ha förut på svenska ett par goda ungdomsböcker av denna mycket populära amerikanska
författarinna (Bära David, Grkat. Tillägg 1, s. 54 och Polyanna, Bibl.-bl. 1919, s. 91), och dessa
torde vara hennes egentliga gebiet. I ovanstående arbete för vuxen publik äro hennes svaga
sidor mera framträdande — en alltför stark böjelse att konstruera och vara sedelärande på
bekostnad av verkligt levande personteckning. Men i övrigt är boken nog så läsbar med ett
ganska originellt uppslag. G—a L.
Rolland, Romain. Dagar som komma. Ett fredsdrama i tre akter. Övs.
fr. fra. av Hugo Hultenberg. Nst. 1919. 132 s. 4:75.
Ett äldre arb., en våldsam och övertygande stridsskrift mot kriget med ämne från boernas
sista kamp mot engelsmännen. Rg.
Rung, Otto. Syndare och skälmar. Till sv. [fr. da.] av Robert Larsson.
H. G. 1919. 168 s. 6:—.
Allvarliga och skämtsamma skildringar från förbrytarvärlden, gjorda med stor talang och
ingående sakkännedom. — Den danska originaluppl., Pio, pris 4:50. Rg.
Tagore, Rabindranath. De rovlystna stenarna och andra berättelser, Övs.
fr. eng. av Harald Heyman. Nst. 1918. 301 s. 10:—.
Några av dessa historier torde ej göra något starkare intryck på europeiska läsare. En
berättelse som »Herrarna till Nayanjore» ger en förträfflig humoristisk verklighetsbild men kunde
lika bra hå skrivits av någon europeisk novellist. »Mannen från Kabul» har däremot ett
djupare anslag, som röjer diktaren, och mästerlig är barnpsykologien i »Hemkomsten», värdig
»Nymånens» författare. Den handlar om den förtärande hemlängtan hos en fjorton års gosse, som
är på samma gång pinsamt självmedveten och omöjligt blyg. »Just i denna ålder», säger
Tagore, »är det dock en ung pojke erfar det djupaste behovet av erkännande och kärlek. Men
ingen vågar öppet älska honom, ty det skulle anses för överdriven och därför skadlig
fördragsamhet med honom». Högst av alla berättelserna sätter jag dock för min del den
»spökhistoria», som gett samlingen dess titel. Även här kommer man att tänka på västerländska
motsvarigheter av Poe eller Hoffmann. Men hur grovt behandla ej våra västerländska diktare dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
