Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organisationen och skötseln av biblioteken vid de allmänna läroverken. (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
städerna ävensom överhuvudtaget lämpligaste sättet att ordna alla de bibliotek, som
stå mellan de stora statsbiblioteken och de egentliga folkbiblioteken, så att
forsknings- och bildningsintressena bli rikt tillgodosedda har, som bekant, på senaste
tiden kommit på dagordningen. Vid 1918 års riksdag väckte, som känt är,
redaktör Pers en motion, som i samband därmed, att den bland annat avsåg att få till
stånd en tidsenlig utveckling av läroverksbiblioteken, pekade på lämpligheten att
göra de gamla stiftsbiblioteken till verkliga mellanled mellan folkbiblioteken och
de stora vetenskapligt anlagda biblioteken, således låta stiftsbiblioteken bli centra
i en provins- eller distriktsbiblioteksorganisation. I maj 1918 vände sig
dessutom skriftställaren Malcolm Lindblad i en underdånig skrivelse till
konungen med förslag till inrättandet av dotterbibliotek ute i landsorten under
förvaltning av Kungl. biblioteket eller något av universitetsbiblioteken. Dessa
frågor äro ju nu under utredning av de av Kungl. Maj:t tillsatta bibliotekssakkunniga.
Eftersom det, såsom läroverksöverstyrelsen framhöll i sitt utlåtande av
den 26 febr. 1918 med anledning av nyssnämnda motion, är troligt, att icke blott
stiftsbiblioteken utan även andra läroverksbibliotek kunna lämpa sig som grund
stomme för distriktsbibliotek, provinsbibliotek eller centralbibliotek — vilket
namnet nu blir — gäller det för flera läroverk att snart taga ställning till frågan.
I sitt utlåtande framhöll överstyrelsen, att den ifrågavarande utvidgningen av
läroverks- och särskilt stiftsbibliotekens uppgifter ej bör få komma hindrande i
vägen för deras egentliga uppgift, som alltid måste vara att stå vederbörande
läroverk till tjänst, ej heller bör få inkräkta på deras tillgänglighet för forskare.
Svårigheterna att på samma gång kunna få läroverksbiblioteken att tillgodose
läroverkens lärare och lärjungar och dessutom stå allmänheten till tjänst i den
omfattning, som måste bli en följd av apterandet av läroverksbibliotek till
centralbibliotek, äro för visso ej små, men de äro nog överkomliga. Jag kan ej tänka mig
annat, än att läroverkskollegierna på allt sätt skola vilja medverka till apterandet
av läroverksbibliotek till centralbibliotek, under förutsättning av att dessa få i
huvudsak karaktär av statsinstitutioner, och detta desto mera som ett centralbibliotek
skulle bereda läroverkslärarna större möjligheter, än de nu ha att driva
vetenskaplig forskning. Somliga skulle kanske göra vissa svårigheter att inrangera
i ett centralbibliotek böcker, som donerats till läroverket, men om man väljer
formen av deposition, böra betänkligheterna vika. De böcker, som verkligen
behövas för lärarnas och lärjungarnas behov, böra emellertid icke inrangeras under
centralbiblioteket. Hit räknar jag icke blott referensbiblioteket och lärjungebiblioteket
utan även de delar av läroverkets s. k. stora bibliotek, som kunna vara
lämpliga för gymnasiet och ha ett för läroverkslärarna speciellt intresse. Den del
av läroverksbiblioteket, som icke inrangeras i centralbiblioteket, bör dock ej bli
en ifrån detta alldeles isolerad institution. Centralbiblioteket skulle äga rätt att
undantagsvis därifrån på kort tid låna böcker, som skulle kunna sändas till andra
bibliotek i distriktet. Det torde för övrigt vara lyckligast, om ledningen för de olika
biblioteken stode i samband med varandra. Att ha samma person som bibliotekarie
vid centralbiblioteket och vid det reducerade läroverksbiblioteket är en
anordning, som under vissa förhållanden skulle kunna gå för sig. Så skulle en
läroverksbibliotekarie kunna tänkas som chef för centralbiblioteket, under förutsättning av
att distriktet ej är alltför stort och att han erhåller en väsentlig minskning i sin
undervisningsskyldighet, så att denna ej kommer att överstiga en rektors. Det
kan emellertid tänkas, att utvecklingen går så raskt, att centralbiblioteket rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>