Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organisationen och skötseln av biblioteken vid de allmänna läroverken. (Diskussion vid S. A. B:s fjärde årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig under dåvarande förhållanden anse, att den i och för sig viktiga frågan om höjt
arvode åt bibliotekarierna för det dåvarande icke borde upptagas utan anstå till
lämpligare tidpunkt. Det dröjde, innan det blev en »lämpligare» tidpunkt.
Överstyrelsen kom gång efter annan med förslag ang. läroverkslärarnas löner och
krigstidstillägg, men den teg i bibliotekariernas lönefråga. Bland bibliotekarierna
undrades det, om bildandet av en läroverksbibliotekariernas fackförening och en
hänvändelse från dess sida direkt till regeringen vore nödvändig för att deras
lönefråga skulle tagas upp igen. Planer på ett dylikt förfaringssätt hade säkert kommit
till offentligheten, om icke inom överstyrelsen under år 1918 äntligen gjorts en
utredning och framställts förslag i bibliotekariernas lönefråga.
Överstyrelsen har i sitt förslag, som är refererat i Biblioteksbladet h. 5 år 1918,
ej tagit hänsyn till det arbete, som kan bliva en följd av att de större
läroverksbiblioteken möjligen skulle kunna få en ställning som distriktsbibliotek utan
endast utgått från det arbete, som åligger bibliotekarierna i förhållande till läroverkets
lärare och lärjungar. Överstyrelsen föreslår väsentligt högre löner samt inrättandet
av särskilda bibliotekarietjänster vid realskolorna. Till grund för löneförslaget
har läroverksöverstyrelsen lagt dels läroverkets storlek och i sammanhang därmed
antalet erforderliga utlåningstimmar dels ock storleken av det vid varje läroverk
befintliga bokbeståndet.
Det antal veckotimmar, som behöves för vården av läroverkens bibliotek skulle
vid de högre läroverken växla mellan 3 1/2 och 5 1/2 och vid realskolorna mellan 2
och 3 veckotimmar. I fråga om storleken av timarvodet har överstyrelsen stannat
vid 120 kronor per veckotimme, vilket utgör arvode för de manliga timlärare,
som icke avlagt de examina och prov, vilka erfordras för behörighet till
adjunktstjänst vid allmänt läroverk.
Mot det sätt, på vilket överstyrelsen beräknat arbetstiden vill jag endast
framhålla, att den tid, som beräknats för öppenhållandet, synes mig väl kort. Vid
nämnandet av denna säges också »minst». Att anslå så kort tid till utlåning vid
ett läroverk, vilket tillhör den grupp, där lärjungarna äro 400—599 och
bokbeståndet över 14,000, som 2 1/2 timmar i veckan är för litet. Så är det åtminstone
i fråga om Jönköpings h. a. l., där lärjungebiblioteket för de lägre klasserna
kräver 1 1/2 timme. Den timme, som skulle bli över för läroverkets stora bibliotek
skulle ej vara nog för att biblioteket tillfredsställande skulle fylla sin uppgift, men
sådant tillhör väl det i överstyrelsens förslag, där jämkningar äro tänkbara.
Mot det förslag ifråga om arvode per veckotimme, som överstyrelsen framlagt,
kunna skarpare anmärkningar anföras. Som skäl för att överstyrelsen endast
föreslagit samma timarvode för bibliotekarierna, som gällei för manliga timlärare,
vilka sakna kompetens för adjunktur anföres: »Det övervägande flertalet av
läroverksbibliotekarierna äro och torde väl för en avsevärd tid framåt förbli sådana,
som icke genomgått någon särskild utbildning för sin uppgift såsom bibliotekarie.
I de få fall, då sådan utbildning förekommer, kan den», heter det vidare, »helt visst
i fråga om omfattning och kostnader icke jämföras med själva lärarutbildningen
och därför icke motivera höjning av arvodet». Menar överstyrelsen med uttrycket
»särskild utbildning för uppgiften såsom bibliotekarie» detsamma som genomgående
av en kurs i biblioteksteknik, så ligger det onekligen något i motiveringen, ty
genomgåendet av en dylik kurs kan väl ej i fråga om omfattning och ännu mindre
ifråga om kostnader jämföras med provårskursen. Men många, ja de flesta
läroverksbibliotekarier ha väl genom sina universitetsstudier fått sådan utbildning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
