Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möjlighet att orientera sig i de hamnar de besöka. Hr Welin m. fl. (A. K. nr 89) har under
hänvisning till en uppsats i Biblioteksbladet hemställt om en utredning, huruvida och under
vilka villkor anslag av statsmedel må kunna utgå till svensk biblioteksverksamhet i utlandet.
Herr Lovén (A. K. nr 51) har hemställt om skrivelse till Kungl. Maj:t angående åstadkommande
på landsbygden av goda sång- och musikprestationer mot ringa eller ingen entréavgift, och hr
Andersson i Knapasjö (A. K. nr 17) har väckt motion om skrivelse angående beredande av
statsbidrag för uppförande av allmänna samlingslokaler. Slutligen har hr Vennerström (A. K.
nr 308) under hänvisning bl. a. till den oerhörda stegring av bokpr.serna i vårt land samt till
de åtgärder, som sovjetregeringen i Ryssland vidtagit för åstadkommande av billiga folkupplagor
av klassiska ryska och utländska författare (se ovan s. 3), hemställt om skrivelse angående
utredning av de ekonomiska och litterära möjligheterna att med det snaraste genom statsmakternas
medverkan i form av anslag eller på annat sätt utge billiga folkupplagor av de förnämsta
svenska och till svenska översatta utländska klassiska författare.
Kontorsbibliotek. Vikten av anskaffande av välförsedda bibliotek i kontoren i vårt land
framhäves kraftigt i en uüpsats av redaktör August Ahlman i första årgången av den på
Lindblads förlag utgivna Affärsmannens årsbok (s. 147—152). Det är många affärsmän, som ej
alls förstå kontorsbibliotekens betydelse utan på vilkas kontor ej finnas andra böcker än
handelskalendern, adresskalendern och telefonkatalogen, fastän de själva kunna vara ivriga boksamlare.
Förf. påpekar, att »kontorsmannen behöver ha till hands sitt fackbibliotek likaväl som läkaren
eller juristen» samt understryker vikten av att fostra personalen till självständig verksamhet.
Han ger också några antydningar om den litteratur, som bör ingå i ett dylikt kontorsbibliotek
En kulturfara. I Studiekamraten, den från Stockholmsavdelningen av Arbetarnes
bildningsförbund emanerande, vaket redigerade tidskriften (pris 5:50 pr år), har författaren Harry
Blomberg under överskriften En kulturfara riktat ett väl skrivet och väl behövligt angrepp mot
den reklam för underhaltig litteratur, som göres både i arbetarpressen och andra tidningar (t. ex.
Stockholmstidningen och Aftonbladets halvveckoupplaga) genom stora annonser från firman
Svecia i Malmö och andra mer eller mindre obskyra bokförlag. Som exempel på verkan av
denna annonsering berättar förf., huru han i en fjällstuga uppe i Lappland 35 mil från
järnvägsstation fann en hel kollektion av de i dylika annonser förekommande böckerna, vilkas titlar
äro talande nog: Kärleksbarnet, Satans son, Nattens drottning o. s. v. Artikeln utmynnar i ett
förslag, att A. B. F. borde tillställa alla socialdemokratiska tidningar cirkulär, med uppmaning
att »bannlysa snusket». Liknande cirkulär borde också tillställas alla studiecirklar, loger, klubbar,
fackorganisationer o. d. Åtgärder borde dessutom träffas för flitigare anordnande av bokauktioner
på landsbygden. Det är utom all fråga en högst nödvändig agitation som här påkallas. Den
bör emellertid ej inskränkas till den socialdemokratiska pressen. Man kan ej tro annat än att
det endast skall behövas ett påpekande för att sådana tidningar som Stockholmstidningen och
Aftonbladet skola sätta stopp för detta annonsgeschäft.
»Dansk biblioteksforenings aarsskrift». Dansk biblioteksforening, som, såsom redan
nämnts, under år 1919 gått upp i den nybildade sammanslutningen »Danmarks biblioteksforening»,
utsände i slutet av året en andra årgång av sin årsskrift. Häftet innehåller en kort översikt
av föreningens historia, redogörelser för biblioteksväsendets ställning i de nordiska
länderna — av d:r Fredrik Hjelmqvist om »Några utvecklingslinjer i svenskt biblioteksväsen under
de senare årtiondena», av bibliotekarie Arne Arnesen om »De norske folkebogsamlinger» och
av professor Andr. Sch. Steenberg om »De folkelige bibliotekers forhold i Danmark» — samt
en uppsats av överbibliotekarie H. O. Lange om »Dansk bibliothekslovgivning». Bland
planscherna märkes en gruppbild från de lundensiska biblioteksmännens besök i Köpenhamn d. 22
maj 1910. Häftet fås genom Gyldendalske boghandel, Köpenhamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
