Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prof. Meyers teori om sömn. Om de verkligt vetenskapliga och intressanta psykologiska
forskningar över dessa problem, som gjorts av de Sanctis och Freud, eller de fysiologiska
teorierna (Mosso, Cserny) eller de cellulära (Duval, Lugaro) nämnes ej ett ord.
Samma förhållande gäller i viss mån avdelningen om »klärvoyans», där man kunde väntat
något mer än berättandet av diverse händelser, exempelvis referat över de studier av hithörande
frågor, som publicerats de sista åren i den svenska tidskriften Psyke, och vilka borde varit lika
lätt tillgängliga för förf., som en del utländsk litteratur.
Vid skildringen av »levitationsfenomenen» hade man väntat sig ett omnämnande åtminstone
av de moderna teorierna om byggnaden och rörelsen hos de små partiklar, som uppbygga
atomerna, och om Einsteins teorier.
Trots dessa invändningar har boken ju alltid ett stort intresse genom den mängd
egendomliga fenomen, som skildras, av vilka ett flertal hämtats från det berömda engelska
»Sällskapet för psykisk forskning» men en hel del ur herr Stadius’ egen erfarenhet.
Till avslutning meddelas en del »framstående forskares» uttalanden om livet och döden,
av vilka särskilt Viktor Rydbergs gravtal över sin svägerska gör ett djupt intryck.
Förf. meddelar till sist, att denna bok blott avser att omfatta en del »psykiska
forskningsresultat», och att han i den nästa delen skall gå in på »det intressantaste och viktigaste»,
nämligen personlighetens fortvaro efter döden. J. B.
D. Uppfostran och undervisningsväsen.
Hammer, Bertil. Anlag och levnadskall. Något om nutida strävanden att
knyta förbindelser mellan psykologi, skola och yrkesliv. A. & W. 1919. 128 s. 5:—.
Arbetet ger en god översikt över de nyare undersökningarna av såväl de olika yrkenas
fordringar på deras utövares själsliga kvalifikationer som skolans möjligheter att med
psykologiens hjälp skilja på begåvade och obegåvade barn. Förf. är på goda grunder kritisk mot de
metoder, man hitintills utbildat för bestämmande av anlagen, speciellt för de uppgifter, som
ställa större fordringar på både intelligens och vilja. M. J.
Kvinnliga yrken och deras förutsättningar. Vägledning utarb. av sakkunniga
under red. av Aina Hamilton. Nst. 1919. 313 s. 7:—.
En pålitlig rådgivare för den kvinnliga ungdom, som står inför valet av levnadsbana.
Framstående kvinnor på olika arbetsområden lämna här i personligt skrivna uppsatser (förut
publicerade i Stockholms dagblad) exposéer över sina respektive yrken, med uppgifter om
arbets- och löneförhållanden, pensionsmöjligheter m. m. — Praktiskt taget alla för kvinnor öppna och
lämpliga yrken, som i någon större utsträckning kunna komma i fråga, torde här finnas
representerade. Utom om de självfallna lärarinne- och sjuksköterskeyrkena finnas här sålunda
uppsatser om läkarbanan, journalistyrket, biblioteksarbete, olika slag av konstnärlig och social
verksamhet, kontorsarbete o. s. v. samt om jordbruk och trädgårdsodling som kvinnliga verksamhetsfält.
En värdefull rådgivare alltså, såväl för dem den närmast angår som för deras föräldrar. G—a L.
E. Språkvetenskap.
Hellquist, Elof. Om namn och titlar, slagord och svordomar. Gle. 1918.
140 s. 3:50.
Professor H. har i föreliggande arb. sammanfört sex smärre språkvetenskapliga essayer:
politiska och publicistiska slagord, våra sjönamn, till våra svordomars historia, våra tilltalsord
och sällskapstitlar, ljudhärmande svenska fågelnamn, våra ortnamn på -by. Alla dessa
uppsatser äro mycket lärorika och — kanske med undantag av den sista — fängslande även för en
större allmänhet. Särskilt må redogörelserna för »slagorden», »svordomarna» samt »tilltalsorden»
och »sällskapstitlarna» framhållas såsom synnerligen roande, ej minst ur kulturhistorisk
synpunkt. T. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0031.html
