Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sägnerna från gamla värmländska herrgårdar och småstäder synas ha blivit en rikt flödande
källa för den danska författarinnan fru Ehrencron-Kidde. Skrivaren från Filipstad innehåller
liksom hennes föregående berättelse med värmländskt motiv En vagabonds roman (Bibl.-bl. 1918,
s. 190) flera originella, roligt tecknade figurer, och miljöskildringen från det gamla Filipstad och
från värmländsk landsbygd är ganska förträfflig. Den som älskar det spöklikt fantastiska och
hemska bör också kunna känna sig fullt tillfredsställd av boken. K. H.
Falkberget, Johan. Björnskytten. Övs. fr. no. Å. & Å. 1919. 238 s. 6:50.
En berättelse från Rörostrakten under slutet av 1600-talet, handlande om djärva jakter och
grundliga supgillen, vilda slagsmål och vild kärlek. F. H.
Frenssen, Gustav. Bröderna. Berättelse. Övs. fr. ty. av Axel Nihlén.
1, 2. Lb. 1918. 10:50.
En skildring från Frenssens vanliga miljö: det holsteinska marsklandet och dess bönder.
Det är historien om motsättningarna inom en bondefamilj och om denna familjs öden under
världskriget. Starkt och levande ges stämningen vid krigsutbrottet, den tryckande, förslappande
väntan under kustbevakandets långa månader, nervspänningen och hetsen under Nordsjöslaget.
Skildringen av detta senare hör till det bästa i boken. Berättelsen är skriven och utgiven,
medan ännu tron var stark på Tysklands obrutna kraft. K. H.
Gravlund, Thorkild. I Nilaus’ by. Till sv. [fr. da.] av Robert Larsson.
Gle. 1919. 163 s. 4:50.
»I Nilaus’ by» hör ej till sin förf:s starkaste verk. Berättelsen har snarast en viss karaktär
av »efterskrap» efter de föregående utmärkta skildringarna av Nilaus och hans by (Bibl.-bl. 1919,
s. 134). Men det hindrar naturligtvis ej att man där finner förträffliga detaljer. Boken slutar
med en hyllning åt den samhörighetskänsla med socknen, som trots alla sociala motsatser dock
innerst lever kvar hos dess bönder och arbetare. F. H.
Heine, Heinrich. Tyskland. En vintersaga. På svensk vers [övs. fr. ty.]
av Hjalmar Söderberg. A. B. 1919. 165 s. 6:—.
Man kunde ju tycka, att skulle någon på svensk vers lyckas återge Heines nonchalanta,
skenbart konstlösa, skoningslöst kvicka och dräpande strofer, med deras blandning av allvar
och skämt, så borde det vara Hj. Söderberg, som ju har en viss andlig frändskap med
Vintersagans författare. Jämför man den tyska texten med den svenska, måste man också
erkänna, att Söderberg flerstädes anmärkningsvärt bra träffat tonen. Men det är som hade
originalets fria tvångslöshet ibland förlett översättaren till alltför stora friheter — det blir alltför
obesvärat ibland både med rim och meter. Några rena fel kunde väl också påpekas. En
metrisk översättning kan väl heller aldrig fullt ut motsvara originalet — här synes mig i varje fall
den tyska texten ge andra nyanser. Vilket icke hindrar, att de, för vilka Vintersagan av en eller
annan anledning icke är tillgänglig i original, med ett visst utbyte torde kunna njuta den på
svenska. Hj. L—n.
Houmark, Christian. Vägar som skiljas. Övs. fr. da. av Runar Schildt.
A. B. 1919. 233 s. (Moderna romaner 33.) 6:—.
Den gamla historien om förföraren och den förförda och övergivna. Ämnet kan ju förefalla
banalt och förföraren är tecknad tämligen klichéartat, men flera av de andra personerna
äro originellt uppfattade och levande återgivna. Särskilt minns man teckningen av de två gamla
systrarna i den lilla landsortsstaden. F. H.
Jerome, Jerome K[lapka]. Jag och de mina. Övs. [fr. eng.] av Ida
Bäckman. Sv. andelsf. 1919. 263 s. (Modern humor 4.) 5:50.
Jerome har en mycket speciell, därtill speciellt engelsk humor, vilken möjligen inte passar
för alla och överhuvudtaget inte i alltför stora doser, men som för någon gång kan vara mycket
uppfriskande. Av svenska författare påminner han väl närmast om Hasse Z., ehuru Jerome
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
