- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 /
36

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detaljerad redogörelse för revolutionsdagarna 11—17 mars 1917 samt några av ögonvittnen skrivna
skildringar från tsarens abdikation och andra dramatiska moment i revolutionen.         A. H.

Klercker, Edla af. Vett och dårskap. Kulturskildringar från 1700-talets
England. H. G. 1918. 267 s. Ill., portr., litt.         15:—.

En skildring av engelskt kulturliv är förvisso en sällsynthet i vår litteratur. Vi äga en
ganska rikhaltig samling av kulturbilder från forna tiders Frankrike och Tyskland, egna och
översatta, men vår kännedom om Englands kulturella liv under gångna århundraden är
skäligen minimal. Därför kan man också hälsa ett arbete som detta med uppriktig glädje, även
om det blott är en ringa början inom ett förut så gott som obrukat forskningsfält. För
engelsmännen själva är visst 1700-talet väl genomarbetat, och det är egentligen endast vår gamla
böjelse för fransk kultur, som låtit oss förbise den engelska kulturhistorien i alltför hög grad.
— Det är två typer för 1700-talets engelska kulturliv, lady Mary Montagu och Beau Nash,
»Badkungen» i Bath, som äro huvudfigurerna i detta arbete. Men vid sidan om dem får man
göra bekantskap med samtidens yppersta och intressantaste personligheter, vilkas originella liv
erbjuda oss många roande episoder. Själva miljöskildringarna i boken äro dess starkaste sida,
de bidraga till att förmildra det intryck av långtrådighet, som nog mången tycker vila över
framställningen. Boken fyller i varje fall en stor lucka i vår litteratur, och även om den
förutsätter för mycken förkunskap till att lämpa sig för folkbiblioteken på landet, så är den högst
njutbar för en mera beläst publik.         J. F.

Mörner, Robert. Grundlinjer (i anteckningsstil) till världshistoria intill 1815.
Förf., Birka, Täng 1918. 112 s. Litt.         3:—.

Detta häftes syfte är att vara till ledning vid undervisning i historia inom folkhögskolan.
Det är avfattat i anteckningsstil med starka förkortningar samt har sidornas marginaler
rundligt tilltagna för att lämna plats åt utfyllande anteckningar. Härom är intet att anmärka. Det
är ett omfattande arbete förf. nedlagt på sin koncentrerade historia, men jag är av den
meningen, att det icke kommer att lända till något fruktbärande resultat. Med den
erfarenhet, jag äger av historieundervisning inom folkhögskolan, måste jag säga, att boken är
absolut rent för vidlyftig, och om jag skulle hinna med att fylla ut denna stomme till de
enklast möjliga föreläsningar, så borde skolans alla lektionstimmar omfatta historia. Det är för
övrigt icke riktigt lämpligt att låta »gamla tiden» taga så stort utrymme. I folkhögskolan bör
större vikt läggas vid nyare tidens företeelser, som eleverna ha större möjlighet att förstå och
draga gagn av. För självstudier har emellertid häftet ett icke föraktligt värde samt möjligen
såsom kompendium för kandidatexamen. En del mindre felaktigheter kunna påvisas såväl som
en bristande sovring av källmaterialet.         J. F.

Nestorskrönikan. Övs. fr. fornryskan av A. Norrback. Nst. 1919. 176 s. Kart.         11:50.

Den s. k. Nestorskrönikan, även kallad Kievska krönikan — enligt en med säkerhet oriktig
tradition skriven av munken Nestor, som i slutet av 1000-talet levde i Grotteklostret vid
Kiev — är, ehuru långt ifrån till alla delar tillförlitlig, av utomordentlig betydelse för vår
kännedom om Östeuropas historia från äldsta tider fram till omkr. år 1100. Den har
utkommit i åtminstone två tyska, två franska och en dansk översättning och har blivit kommenterad
i det oändliga. Att den nu även utgivits på svenska, är att hälsa med den största tillfredsställelse
icke minst med hänsyn till den betydande roll, som det svenska elementet spelade i
de i krönikan skildrade händelsernas utveckling. — Den nu föreliggande översättningen är
försedd med en kortfattad men god och välbehövlig orienterande inledning med uppgifter om
det förmodade författarskapet, om krönikans värde för historieforskningen etc. Några få
kapitel äro av översättaren kommenterade. Det är beklagligt, att kommentaren icke gjorts mer
omfattande, och för mera djupgående studier måste fortfarande hänvisas till kommentarerna i
C. W. Smiths danska och L. Legers franska översättningar (utkomna 1869 resp. 1884).         A. H.

Suetonius. Kejsarbiografier. 2. Cæsar Oktavianus Augustus. Övs. [fr.
lat.] av Leonard Wistén. Bv. 1919. 136 s.         4:50.

Utgör en fortsättning av den förut här anmälda översättningen av Suetonius biografi av
Cæsar (Bibl.-bl. 1919 s. 47), där en kort karakteristik av verket lämnats.         M. P. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:10 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1920/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free