Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vitterhetssamfundets stora Stagnelius-upplaga. Varje boksamling, där svensk litteraturhistoria i någon större
utsträckning är företrädd, bör emellertid snarast möjligt anskaffa verket i fråga. O. W—n.
Sturzen-Becker, Oscar Patrick. Sylwan, Otto. Oscar Patrick
Sturzen-Becker, hans levnad och författarskap. A. B. 1919. 248 s. Litt. (Pop. Vetensk.
för el. vid Gbgs högsk. n. f. 16.) 7:50.
Som rent litterär personlighet betraktad tillhör Sturzen-Becker knappast de mera framträdande
gestalterna ens i vår föga lysande efterromantiska period; däremot har han ett visst
intresse som en av de första och mest energiska förkämparna för den skandinavistiska rörelsen.
Sylwan har också i sin skildring dröjt mera vid de biografiska och politiska elementen än vid
de egentligen skönlitterära. Arbetet ger därför en god bild av det allmänna läget i Sverige
kring mitten av det senast förflutna århundradet; dock torde det företrädesvis lämpa sig för
litterärt och historiskt något mera försigkomna läsare. O. W—n.
Tagore, Rabindranath. Mina minnen, Övs. fr. eng. av August Carr.
Nst. 1919. 281 s. 13:—.
Boken gör ej anspråk på att vara någon biografi, såsom Roys förut anmälda verk (Bibl.-bl. 1916
s. 184), den vill blott, efter förf:s ord, vara en samling »målningar på minnets duk», de flesta färgrika
och livliga, många humoristiska (sid. 253 o. a.). Vad man lägger märke till är den så djupt etiske
författarens högst frigjorda syn på livet. Han säger t. ex., att han långt mindre fruktar det onda
än de tyranniska försöken att skapa godhet, och ehuru själv en mäkta lärd man och lärare till
yrket förklarar han, att han aldrig ett ögonblick känt samvetsförebråelse över obrutna
skolstudier. Han talar också med ringaktning om Franklins, den typiske amerikanens, »trånga
beräknande moral». Däremot andas de högintressanta, blott alldeles för knappa skildringarna
från England en viss sympati för det engelska folket (sitt ogillande av den engelska politiken
har förf. aldrig stuckit under stol med). Ett av de läsvärdaste kapitlen är det, som handlar om
skaldens far och dennes sätt att uppfostra sonen, ett kapitel, som rekommenderas åt europeiska
pedagoger, likaså det 34:e kap., där förf. redogör för den egendomliga »uppenbarelse», som
inspirerat hela hans senare författarskap. Om detta yttrar han sig f. ö. utförligt, men blygsamt
nog. Bortsett från det främmande intryck, en del namn o. d. göra, är boken fri från all
tyngd och torde kunna läsas med utbyte av alla. H. Sg.
Taube, Hedvig. Jacobson, Esther. Hedvig Taube. En bok om en svensk
mätress. W. & W. 1919. 162 s. Litt. 6:50.
Av livet vid konung Fredrik I:s hov och personligheterna där ger förf. intressanta skildringar.
Trots bokens titel är Hedvig Taube ej fullt huvudperson i arbetetet, i vissa partier är
det snarast hennes fader, riksrådet E. D. Taube. Synnerligen belysande äro redogörelserna för
prästeståndets hänvändelser till konungen 1739 och 1741 och till H. Taube 1741 för att söka
åstadkomma hennes avlägsnande från huvudstaden. Diplomaterna, som sett förhållandet
utveckla sig, funno till sin förvåning, att de ej alls kunde använda sig av den till riksgrevinna av
Hessenstein upphöjda kungliga mätressen. Hedvig Taube saknade politiska intressen, när det ej
direkt gällde henne själv eller hennes barn. För deras, liksom för sitt eget bästa, genom
förvärvande av förmögenhet var hon mycket nitisk. E. N—nn.
Tegnér, Esaias. Böök, Fredrik. Esaias Tegnér. D. 1. Till 1814. Nst.
1917. 532 s. 18:—.
Tegnérs första tryckta dikt bildar utgångspunkten för Bööks monografi. Det är typiskt; de
biografiska data — redan förut ganska väl utforskade — ha här endast sekundärt intresse.
Målet har varit att ge en inträngande analys av skaldens diktning och därigenom tränga fram
till förståelse av honom själv och hans utveckling. I en synnerligen brett lagd skildring
fullföljer B. detta mål. Nu föreliggande första del undersöker diktningen till 1814. Det är
ungdomsdiktningen, det romantiska genombrottet, krigspoesi och patriotisk diktning samt den stora
lyrikens period (1812—1813), som här upptages till behandling. För att rätt belysa Tegnérs
utveckling har förf. dessutom ansett det behövligt att i ett par längre utvikningar undersöka
Geijer och göticismen samt den samtida tyska nationalismen och dess samband med de
poetiska och filosofiska rörelserna, särskilt Fichte. På en punkt har förf. gått utöver den för denna
del satta gränsen, nämligen i fråga om T:s förhållande till Ryssland, som upptages till
genomgående behandling i ett sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
