Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finlands orostid 1917-18 i dess svenskspråkiga litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot de anarkiska tendenserna. Denna är ganska ingående dryftad i de nyssnämnda
skrifterna av Procopé och Wrede. Därjämte har den behandlats i en
i oktober 1917 tryckt postum skrift: »Förslag till statsförfattning för Finland»
(38 s. — Frågor för dagen. 9), författad redan 1915, av Arvid Neovius, vilken
redan då ansåg, att läget när som helst kunde medföra förändringar av den art,
att snabb handling vore av nöden. Förslaget är närmast uppgjort med tanke
på en nationell monarki, med Norges och Belgiens konstitutioner som mönster,
men, såsom förf. närmare utvecklat i ett tillägg, avfattat så, att det med obetydliga
ändringar är tillämpligt även för en republik.
Författningsfrågan diskuteras även i några efter det röda upprorets kuvande
utkomna skrifter. G. G. Rosenqvist »I dagens frågor. Hvartåt skola vi styra,
mot monarki eller republik?» (40 s.) kritiserar skarpt det den 3 okt. 1917 av en
grundlagskommitté avgivna förslaget till regeringsform för Finland. Denne förf.
anser, att frågan om statsskicket är jämförelsevis oväsentlig. Huvudsaken är
en stark regeringsmakt, uppburen av folkets förtroende och med ideellt mål.
Avgörande bör ej träffas, förrän den verkliga folkviljan efter mogen överläggning
ger utslag i ena eller andra riktningen. I den under augusti s. å. utgivna
skriften »I regeringsformsfrågan» (57 s.) vänder sig samme iörf. mot den onödiga
brådska, varmed denna fråga handlades under sommaren 1918, och varnar för
den chauvinism, som syntes honom förknippad med de för tillfället segrande
monarkiska tendenserna. Pseudonymen Germanicus uttalar sig i en liten broschyr
»Republik eller monarki?» (8 s.) för republik, under det att Johannes Hedengren i
»Republik eller konungadöme?» (26 s. — Frågor för dagen. 15), med stöd av en
utförlig och på faktiska förhållanden i skilda länder och under skilda tider grundad
motivering kraftigt ordar för monarki. För monarki uttala sig även P. O. von
Törne i »Stundens krav» (se nedan!) och Ernst Estlander i »Monarki eller republik?»
(Finsk tidskrift 84, s. 189—196).
Såsom man kan vänta, har det röda upproret och i sammanhang med
detta stående förhållanden givit ett rikt stoff till 1918 års finländska tryck.
Ett sammanfattande arbete är H. Söderhjelms »Det röda upproret i Finland
år 1918. En karaktäristik med stöd av officiella dokument». (201 s., tryckt i
Stockholm). I detta redogöres för förspelet, den ryska marsrevolutionen och dess
följder, strejkerna under 1917, upprorets utbrott, den röda armén, de rödas
styrelse, tyskarnas ingripande och de rödas fall. En mera kortfattad översikt
lämnas i »Finlands allmänna kalender» för 1919 (tr. 1918) »De rödas
uppror» (s. 146—175) samt i Kalender utg. av Svenska Folkskolans Vänner
1918 (tr. 1918), som under rubriken »Från frihetskampens år» (s. 21—58)
anför dels viktigare data i Finlands politik under tiden från revolutionen den 8
mars 1917 till kungavalet den 9 okt. 1918, dels en mängd av frihetskriget
inspirerade dikter, dels tal av I. A. Heikel och C, G. Mannerheim. I samma kalender
finnas artiklar om »Vapenforsling i mellersta Österbotten före frihetskrigets början»
(s. 59—64), om »Folkresningen i det svenska Österbotten. En överblick av
skyddskårens operationer d. 27—31 jan.» (s. 65—84) och om »Striderna i Kyrkslätt»
(s. 85—101). En sammanställning av i tidningar ingångna relationer om kampen
i Österbotten den 27 jan.—6 febr. lämnas i »Befrielsekriget i Österbotten i
midvintertid 1918» (Ny ill. uppl. 100 s.), som även innehåller några proklamationer och andra
offentliga aktstycken samt en del för stämningen belysande dikter. Ett något
utförligare arbete är »Det hvita Österbotten» (158 s.) av journalisten Arthur
Sjöblom, som på resa söderut blev uppehållen till följd av krigsoperationerna. Förf.
blev i tillfälle att på resp. orter samla — enligt egen uppgift icke alltid fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
