- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 /
92

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att lära oss. Det har därför sitt givna intresse att ta del av de reseintryck, som en tysk bibliotekarie
Walter Hofmann från Leipzig, nyligen lämnat från biblioteksrörelsen i Holland i en uppsats
i Mitteilungen der Deutschen Zentralstelle für volkstümliches Büchereiwesen (5 Jahrg. 1919 h.
2). Syftet med resan var deltagande i ett biblioteksmöte, och H. framhåller som typiskt för
holländskt biblioteksväsen redan tillvaron av en gemensam förening för tjänstemän vid
vetenskapliga och folkliga bibliotek, alldeles som här i Sverige, men i motsats mot förhållandet i
Tyskland. Genomgående är f. ö. anknytningen i Holland till engelsk-amerikansk tradition både i
bibliotekstekniska frågor och med avseende på uppfattningen av biblioteken som bildningsfaktor, och härvid
ställer sig Hoffmann på åtskilliga punkter kritisk med utgångspunkt från sin anslutning till den
s. k. »Leipzigerskolan». Läsesalarna spela en mycket stor roll i Holland. Även i mindre
städer finnes ofta vid sidan av den allmänna läsesalen ett särskilt studierum samt därjämte ett eget
tidningsläsrum. Framför allt gäller detta om storstädernas stora centralbibliotek. I Amsterdam
finnes t. ex. vid sidan om den vackra allmänna läsesalen en läsesal för tidningar och tidskrifter
ett katalog- och upplysningsrum samt läsrum för enstaka avdelningar, såsom den tekniska
avdelningen, handelsavdelningen, musikavdelningen, avdelningen för böcker med blindskrift samt
ungdomsavdelningen. Det hela är hållet i enkel elegans, i ett gammalt förnämt ändamålsenligt
om- och tillbyggt patricierhus, med en utomordentligt vacker trappanläggning i byggnadens mitt. —
Utlåningsavdelningen får däremot i regel ett ganska obetydligt utrymme. I det projekterade
stadsbiblioteket i Rotterdam, som överhuvudtaget ej kommer att stå tillbaka för biblioteket i Amsterdam
har man emellertid beslutat att av utlåningsrummet göra ett rum med sittplatser, vilket förf.,
som i utlåningsavdelningen ser den ojämförligt viktigaste, med tillfredsställelse konstaterar. —
I fråga om de tryckta katalogerna påpekas, att i Holland större folkbibliotek nästan genomgående
tryckt ej gemensamma kataloger över hela bokbeståndet utan mindre häften för de olika facken.

Biblioteksanslagen vid årets riksdag. I föregående haf te (s. 18 f.) har lämnats en redogörelse
för de biblioteks- och folkbildningsfrågor, som förelagts årets riksdag. De av Kungl. Maj:t
föreslagna anslagen för biblioteksändamål ha så gott som utan undantag blivit beviljade av
riksdagen. I fråga om folkskoleseminariernas bibliotekarier föreslogs dock en nedsättning av lönerna
till 500 resp. 700 och 900 kr. för olika typer av seminarier gentemot av K. M:t föreslagna 700,
1,000 och 1,200 kr., varvid emellertid påpekades, att dyrtidstillägg borde lämnas å dessa
arvoden. Samtliga av K. M:t föreslagna folkbilioteksanslag ha bifallits. Dessutom har riksdagen
emellertid i enlighet med hr Oscar Olssons i förra häftet omnämnda motion beviljat 14,000
kr. för bibliotek vid sjukvårdsinrättningar av olika slag. Riksdagen ansåg dock i olikhet med
motionären, att det borde stå K. M:t fritt att, om det efter noggrann utredning visade sig lämpligt,
tillgodose även epidemisjukhusens behov av bibliotek. I fråga om anslagen till riksförbund för
bedrivande av biblioteksverksamhet beviljade riksdagen (likaledes efter motioner samt i
överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag) ett tilläggsanslag för år 1920 för höjande av
anslagsbeloppen redan för år 1919 till de belopp, som de skulle ha utgjort, därest intet maximibelopp
funnits stipulerat. För universitetsbibliotekens vidkommande gjordes en nedsättning i fråga
om det av Kungl. Maj:t föreslagna arvodet för eftermiddagstjänstgöringen.

I en särskild efter förra redogörelsens nedskrivande framlagd proposition har begärts ett
anslag av 20,000 kr. till Svenska akademiens Nobelbibliotek, vilken summa också beviljades av
riksdagen.

En norsk tidskriftsindex. Medan man redan kan räkna tre årgångar av Dansk
tidskriftsindex, har man först i år fått första årgången av Norsk tidskriftsindex, och vad Sverige angår
står frågan ännu olöst. (Den har emellertid tagits upp av S. A. B:s styrelse, bl. a. med anledning av
en hänvändelse från Riksdagens interparlamentariska grupp.)

Den nu utkomna norska tidskriftsindexen (Steenske forlag, Kria 1919, 24 + 132 s., pris 10:—)
har utarbetats av bibliotekarien vid universitetsbiblioteket W. P. Sommerfeldt. Den upptages

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free