Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolbibliotek åt alla Sveriges barn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många kommunalstämmor skulle upptaga ett förslag om bibliotek åt församlingens
skolor. Några skulle svara ett tvärt nej, andra komme att resonera så här:
»Boksamlingar åt skolorna! Jo, jag tackar! Det var en vacker tanke. Mycket tilltalande.
Men det bleve dyrt. Men vi ska fundera på saken. Vänta bara! I en framtid få
vi nog bibliotek i den här socknen med.»
Nu vet var man, att en god sak ingen värre fiende har än den, som vill ställa
den på framtiden.
Biblioteksvännen kan ju trösta sig med att utvecklingen nödvändigt måste gå
därhän, att en boksamling i skolan anses lika oumbärlig som verktyg för hantverkaren.
Han vet, att biblioteket är något ännu mera: ett fönster ut till världen, ett fönster,
som skänker vid utsikt och släpper in floder av ljus och frisk luft i barnens liv. Hur
många generationer av skolbarn måste ännu gå miste om en sådan välsignelse?
Av alla tecken att döma befinner sig skolbibliotekssaken även i vårt land i en
uppförsbacke, men det är nog så tålamodsprövande att se, hur trögt lasset går.
Man frågar sig, om inte kraftigare dragare kunde spännas för än det kommunala
godtycket. Där inte frivilligheten räcker till, måste staten gripa in. Låtom oss
därför arbeta för obligatoriska skolbibliotek!
Våra nya skolförfattningar anbefalla s. k. fri läsning bredvid läxorna och bildandet
av studieföreningar bland ungdomen — vilket allt förutsätter tillvaron av
skolbibliotek. Har man sagt A, får man även säga B.
Kanske invänder man, att obligatoriska skolbibliotek inte skulle bli välkomna
på åtskilliga håll.
Troligen inte. Varken folkskolestadgan eller förordningen om heltidsläsning
eller obligatoriska fortsättningsskolor hälsades med någon större hänförelse på
somliga orter. När samhällsutvecklingen så fordrar, anses det ju vara statens plikt
att ordna en angelägenhet till det allmännas bästa, även då den att börja med stöter
på motstånd. Den svenska folkskolan har nu i 78 år väntat och väntar fortfarande
på »det nödvändiga supplementet till själva undervisningen».
Medan vi arbeta för och motse förordningen om obligatoriska skolbibliotek,
låtom oss pröva vad en kraftig agitation kan åstadkomma!
Den svenska allmänheten är en upplyst allmänhet med aktning för kulturella
värden. Den är även en älskvärd och varmhjärtad allmänhet och en glad givare,
helst då det gäller barnen. På sistone ha vi fått så många s. k. »dagar», d. v. s.
tillfällen att visa våra allra bästa sidor. Varför inte även skaffa oss en allmän svensk
»biblioteksdag» med upplysningsverksamhet (inte för de redan »upplysta») och
glada offerfester? Naturligtvis skulle behållningen gå till barnens bibliotek i
främsta rummet.
Förslaget torde kunna locka ungdomen till energiska ansträngningar, och mellan
kommunerna borde uppstå en ädel tävlan om, vilken som ginge i spetsen och hade
de rikhaltigaste och mest anlitade boksamlingarna.
De förnämsta drivkrafterna i agitationen för skolbiblioteken måste naturligt
nog bli folkskolans lärare, ty ingen vet bättre, hur en välskött boksamling »rycker
upp» skolarbetet.
Vi leva i arbetsskolans tecken. Man ger inte lärjungarna färdiga resultat i räkning,
kemi eller fysik, utan de få själva lösa sina uppgifter, medan läraren gör sig
så litet märkbar som möjligt. På liknande sätt böra barnen föras in på det
experimentalfält, som heter skolbiblioteket, att där vänja sig att på egen hand hämta
upplysningar ur böcker, en färdighet, som är av den största praktiska betydelse.
För att skolbibliotek skall stå i undervisningens tjänst, bör det vara ordnat
efter en bestämd plan och den största omsorg ägnas bokanskaffningen. Vid
inköpen måste man således tänka på:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
