- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 /
129

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böndernas avtagande läslust

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för årtionden sedan. De ha frånkopplat sig själva från samhällets och kulturens
nuvarande liv. Litteraturen känna de inte till, och i våra dagars intensiva
bildningsarbete ta de ingen del, emedan det tagit sig nya former, och emedan nya
folkgrupper trängt sig fram däri, med vilka de inte tro sig ha något gemensamt. Det är
en känd sak, att bönderna taga ringa eller ingen del i t. ex. föreläsningsföreningarnas
arbete. Sällan sitta de i föreläsningsföreningarnas styrelser, sällan äro de medlemmar
och sällan bevista de föreläsningarna. En del föreståndare för föreläsningsföreningar
klaga över att bönderna aldrig bevista föreläsningarna, och om de välja aldrig så
viktiga och för bönderna betydelsefulla föreläsningsämnen, komma de inte ändå.
En föreläsare, som bland sina ämnen har bondefrågan, har uppgivit, att vid de
tillfällen då detta ämne valts har han den allra fåtaligaste publiken. Och ej heller
läsa bönderna böcker. En författare utgav för några år sedan en bok, där
bondefrågan behandlades i dialogform, och där en del för bönderna aktuella spörsmål
ingående diskuterades. Då boken skulle utkomma beräknade både förläggare och
författare, att den skulle gå bra, då den ju var en speciell bondebok, och bönderna
voro så många. Men den var ytterst hårdsåld. En och annan bonde fick ju tag i
den och författaren fick åtskilliga brev, däri bönder anhöllo om att få låna boken
av honom.

Frågar man en bokhandlare, om bönderna numera köpa några böcker, svarar
han alltid, att så sällan eller aldrig sker. De komma ibland in i boklådan, men det
är för att köpa grammofoner eller leksaker till jularna — böckerna, frånsett
25-öresromanerna, ägna de sällan någon uppmärksamhet.

Frågar man föreståndare för större eller mindre bibliotek på landsbygden, om
bönderna låna några böcker, svara de att det förekommer ibland men ytterst
sällan, och om det förekommer är det mest förströelselitteratur. I ett sockenbibliotek
stod ett dammigt exemplar av norrlandskommitténs stora betänkande. Det hade
aldrig en bonde tittat åt. Det hade varit utlånat en enda gång åt en skollärare
som kandiderade till riksdagen.

Man måste fråga sig hur det är fatt med en stor samhällsklass, som på detta sätt
gör sig oåtkomlig för litterär påverkan. Pehr Thomassons böcker utgingo i
proportionsvis större upplagor än många nu levande författares arbeten, trots att
bondelivet numera ofta skildras mera förtjänstfullt och mera ingående än i Pehr
Thomassons skrifter. Men hans samtida bönder läste mera än nutidens. Nu kan det
invändas att litteraturen nu för tiden är mera rik än egentligen värdefull, och att det
är mot det myckna skräpet som kommer ut, som bönderna i sin sundhet reagera. Men
varför träffar man då så många 2 5-öresböcker och så få värdefulla böcker i
bondgårdarna? Saken är nog den, att bönderna anse litteraturen vara något som inte
är för dem, liksom den moderna konsten, De köpa oljetryck och tavlor med
bibelspråk målade på glas av kringvandrande krämare, och de prenumerera på Triumf
och Allt. för Alla. Det räcker till för deras nuvarande konstnärliga och litterära behov.

Nu kan det likaledes invändas, att böckerna äro så dyra, att det är av ren
sparsamhet eller brist på medel, som bönderna inte köpa böcker. Det är nog tyvärr
inte så heller. Böndernas lyxutgifter äro inte så små. De köpa grammofoner och
paneldivaner, så att om någon fattigdom kan det inte gärna vara tal. Och
varför anlita de då inte lånebiblioteken, som ingenting kosta? Orsaken ligger nog
tyvärr djupare. Den ligger i en avtagande läslust, ett avtagande bildningsintresse rätt
och slätt. Nu måste det medges att de lantliga biblioteken i många fall skötts rätt
slappt förr. Förströelselitteraturen bredde ut sig på den värdefullares bekostnad,
och skötseln av sockenbiblioteken låg i rätt likgiltiga händer. Det var i många
fall endast skolungdom och yngre personer, som lånade. En »biblioteksbok» ansågs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free