- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 /
141

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När vi börja. Några praktiska vinkar angående grundande av ett folkbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och förmana, uppmuntra en blyg nykomling eller hålla förhör med ett par tredskande
orosfrön. Hit kommer stora syster med lille bror eller kanske är det »en, som bor
i samma hus», och som blivit anförtrodd i hennes vård; eller drager där in en lång
rad från »samma kvarter» med en ledare i spetsen, en som varit på »biblo» förr och
vet, att man kan få »tira böcker» där; små nätta flickor och sådana, som redan visa
slynfasoner, små pojkar med troskyldiga, ärliga ögon spelande av livslust och okynne
och sådana, som inte riktigt vilja se folk i ansiktet, välklädda småttingar och
riktiga små smutsiga trasvargar, som först efter en grundlig handtvagning kunna
släppas in; här ha de alla en lugn vrå, ett upplyst och varmt rum och en rolig bok att
drömma sig in i.

Då vi lämna biblioteket, hoppas jag, att vi blivit överens om, att inrättandet av
ett bibliotek är något, som ett samhälle har nytta av. Frågan är blott, hur
biblioteket bäst skall ordnas på den ena eller andra platsen. Det är klart, att en liten
landskommun och en större stad icke kunna, ja icke heller böra inrätta sina
bibliotek efter alldeles samma mönster. För att göra den nytta det är avsett för, måste
biblioteket inrättas med hänsyn till behovet hos dem som skola begagna det och
detta kan vara i viss mån olika på olika håll.

Låtom oss tänka oss, att vi skola inrätta ett litet bibliotek på landsbygden. Det
är fyra saker vi måste tänka på. 1. Att ordna den ekonomiska frågan. 2. Att skaffa
en lämplig boksamling. 3. Att få någon, som kan ordna, vårda och låna ut böckerna.
4. Att få en lämplig lokal.

Den första frågan anse vi till att börja med ordnad och taga upp den till sist.
Vi börja alltså med

Bokurvalet.

Vilka böcker skola vi då tänka på att först köpa in? Om inte något bibliotek
förut funnits på platsen, få vi nog antaga, att en stor procent av våra blivande
låntagare äro ganska ovana vid att läsa böcker; deras lektyr har säkert egentligen
bestått i tidningen, en och annan spännande s. k. 25-öres bok; i en del fall Bibeln,
psalmboken och en postilla. Vi måote se till, att vi kunna bjuda dem något som
kan intressera dem, något som de tycka är roligt att läsa.

Där äro de, som vilja glädjas åt folksagans något grovkorniga humor, eller med
spänning lyssna till de goda människornas strider på denna onda jord; till
halsbrytande äventyr eller till berättelser om de gamla goda hemmens lugna värld.
Många vilja höra, hur det går till i främmande land, men andra, kanske de flesta,
trivas bäst i svenska förhållanden med människor, hos vilka de igenkänna sina
egna tankar och känslor, eller med sådana, som äro omgivna av en rikedom och en
glans, vars strålar genom boken lysa upp läsarens egen, mera torftiga värld.

Det finnes böcker, vilka på ett särskilt obehagligt sätt ockra på människornas
begär efter äventyr och behov av sentimentalitet, råa och brutala eller sliskiga och
intetsägande skildringar. Sådana böcker skola vi helt och hållet bannlysa från
folkbiblioteken; de äro farliga, uppegga människors dåliga lidelser och förråa deras
smak.

Dessa böckers dåliga rykte har gjort, att en del människor förakta alla s. k.
äventyrsböcker, och på det hela taget alla böcker, som äro skrivna för att roa, mera
än för att giva något konstnärligt utbyte. Detta tyckes mig vara överdrivet. Det
finnes åtskilliga böcker, som vi med lugnt samvete kunna taga med, även om deras
estetiska värde ej är det största. Men vi få heller icke glömma, att det även finns
många verkligt goda författare, som skrivit roliga och lättlästa böcker, och dem böra
vi först och främst taga vara på.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free