Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 / 151 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När vi börja. Några praktiska vinkar angående grundande av ett folkbibliotek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emellertid föråldrad, så fort ett nytt inköp gjorts, ja, är ibland gammal, innan den
hunnit komma från tryckeriet. Supplement måste därför ofta tryckas, vilket gör,
att katalogen ej blir så överskådlig, då man måste söka i flera kataloger. Man
använder sig därför ofta även av en skriven kortkatalog i st. f. eller vid sidan av
tryckta systematiska kataloger.

När man skall i en dylik systematisk katalog taga reda på, om ett visst begränsat
ämne, t. ex. Karl XII eller alkoholfrågan finnes behandlat i något arbete, måste
man först göra klart för sig, till vilken avdelning i systemet detta ämne hör. Detta
kan emellertid ofta varå en besvärlig omväg, och dessutom händer det ofta, att
arbeten, där ett visst ämne är behandlat, måste sökas på olika fack, såsom
också synes av det nedan anförda exemplet. I många bibliotek har man därför
antingen jämte den systematiska katalogen eller i stället för denna lagt upp en
katalog, som innehåller alla de ämnen, som behandlas i bibliotekets böcker, i en
enda alfabetisk serie. I en dylik katalog, ämneskatalog, är det alltid ämnesordet,
som är ordningsord. Alla arbeten, som behandla Karl XII, uppföras t. ex. under
detta ord, på ett gemensamt kort, och kortet ser ut på följande sätt:

	Karl XII.
K 3045	Hjärne, H., Karl XII.
H 2856	Heidenstam, V. v., Karolinerna.
B 5597	Ord och bild 1918, s. 561—578 (Grimberg).

Ordningsordet skrives i detta fall lämpligen med rött bläck. Dessa ämneskort
kunna, om man så vill, föras in i nominalkatalogen och där blandas med författar-
och titelkorten i alfabetisk följd. Katalogen brukar då kallas ordbokskatalog.

För att katalogerna skola vara lätt användbara och giva de uppgifter, som de
äro avsedda att giva, måste böckerna förtecknas efter vissa regler, hänvisningar
göras mellan författares antagna namn (pseudonym) och hans verkliga, från
utgivare av ett arbete till detta o. s. v. Till hjälp för katalogiseringen bör biblioteket
anskaffa det) handbok, som är under utarbetande av Sveriges allmänna
biblioteksförenings katalogkommitté (se s. 168).

Om biblioteket har en systematisk katalog på kort, kan denna lämpligen användas
vid den helst årliga revisionen av bokförrådet. Är den däremot tryckt i
bokform, blir detta i längden omöjligt; det är därför i så fall bäst att från början
även göra en hyllista upptagande böckerna i den ordning de stå på hyllorna.
Denna skrives lämpligen på kort och behöver ej vara så utförlig, men i stället
upptaga antal exemplar av varje bok samt deras förvärvsnummer.

Komma vi så till böckernas

Utlåning.

Vi måste då först behandla frågan om huruvida biblioteket skall hållas tillgängligt
även för barnen eller ej. I en kommun, där skolbibliotek saknas, bör biblioteket
givetvis även se till, att barnen få komma och att hänsyn tages till dem vid
bokurvalet; finnes däremot ett skolbibliotek, fungerar ju detta i mindre kommuner
lämpligen som barnavdelning, helst som de båda biblioteken väl oftast skötas av
samma person, kanske också ha samma lokal. I större samhällen däremot med flera
skolor av olika slag tyckes det mig bäst, att det kommunala biblioteket har en
barnavdelning, som blir centralen för all barnbiblioteksverksamhet på platsen.
Åtminstone borde där finnas läsrum för barn. Sådana saknas ju i de flesta skolor och
dessutom är det av flera skäl synnerligen lämpligt att på detta sätt sammanföra
barnen från olika skolor.[1]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>