- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 /
153

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När vi börja. Några praktiska vinkar angående grundande av ett folkbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oss goda böcker om. Kunna vi illustrera ämnen med någon plansch, fotografi eller
dylikt, göra vi det. För övrigt hänvisas till fröken Linders trevliga uppsats om
biblioteksreklam i Biblioteksbladet 1917, s. 242 ff. Återstår således att tänka på
den mycket viktiga fråga, som vi sparat till sist, frågan om

Ekonomien.[1]

Det går nog så bra att säga: så och så vilja vi ha det, men det är kanske icke
lika lätt att få medel till att göra det, ty ett bibliotek, hur litet det än är, kostar
pengar, och om man också kan säga, att det kapital, som offras på det, giver ränta,
så är det dock icke en sådan i vanlig bemärkelse. Det är av stor betydelse, att
biblioteket icke tager någon avgift vare sig för besök eller hemlån, varför också
kostnadsfria boklån är ett av villkoren för statsbidrag (se s. 155). Kräver biblioteket
plikt (se ovan s. 152), så är detta en inkomstkälla, som ej är alldeles att förakta
men som dock ej kan anses annat än som en liten biförtjänst.

Naturligtvis är det bäst, att man från början söker få ett kommunalt bibliotek,
så att de som begagna sig av biblioteket också äga det. I vissa fall kanske man
dock lättare kan få det till stånd genom att en del intresserade personer bilda en
förening, som upprättar biblioteket och underhåller det, tills ett allmännare intresse
vaknät, så att kommunen blir villig att övertaga det och fortsätta verksamheten.
Biblioteksföreningen kan ju lämpligen fortleva som understödjande förening. Man
kan tänka sig en sådan förening i form av en privat studiecirkel bland t. ex. skolans
lärarpersonal, vilken överlämnar sina använda böcker till biblioteket, eller skänker
en summa för inköp av viss litteratur, till vilken den då förbehåller sig
förstahandsrätten vid lån. I sistnämnda fall får biblioteket räkna denna summa med
bland sina inkomster vid beräknandet av statsbidrag. Ganska vanliga äro ju
en sorts bokcirklar, vars medlemmar inköpa böcker, som cirkulera bland dem.
I stället för att, som nu oftast sker, de utlästa böckerna utlottas eller bortauktioneras,
kunde de ju skänkas till biblioteket. Starten är naturligtvis det kostbaraste,
men finnes det blott några verkligen intresserade och energiska personer så blir
det skenbart omöjliga kanske en ganska lätt sak. Man bör icke försumma att
intressera sådana personer som kunna tänkas donera något, helst pengar, men det
finns ju också en hel del »naturaprestationer», som biblioteket har behov av, t. ex
lokal, värme, ljus, möbler. Det kan också finnas donatorer, som med sitt arbete
äro till hjälp vid ordnandet av lokalen, målning, tapetsering m. m. Men det måste
vara någon eller några som leder och ordnar det hela, så att det blir enhetligt och
på det för ett bibliotek bästa sättet. Gåvor av böcker äro ej heller att förakta,
ja äro synnerligen värdefulla, i fall det är böcker, som biblioteket har nytta av.
I varje fall bör man aldrig avvisa dem; alltid finns det någon eller några
användbara böcker, resten magasinerar man, eller kastar bort dem. Förresten bör man
kunna få in en grundplåt till biblioteket genom en liten fest med musik, sång,
föredrag om böcker och bibliotek (angående litteratur om läsning och bibliotek se
nedan s. 167) m. m. Ja varför inte också ställa till med en liten bazar. Som sagt,
slå några intresserade och energiska personer sig ihop, så få de nog biblioteket till
stånd. Redan första året kan biblioteket få statsbidrag. Om villkoren för
erhållandet av detta se s. 154. Om regler för biblioteket, styrelsens sammansättning
och befogenhet m. m. se s. 156 f.


[1] Vid bokföringen kan användas en av folkskollärare Aug. Friberg uppgjord räkenskapsbok,
pris 12 öre arket, Bergvalls bokförlag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free