Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings sjätte årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Firman Norstedt & Söner, som på för föreningen synnerligen gynnsamma villkor förlagt
Biblioteksbladet, meddelade på hösten 1919, att den ej längre kunde göra det på fullt oförändrade
villkor. Med anledning härav ingick styrelsen den 15 nov. 1919 till Kungl. Maj:t med en ny
underdånig skrivelse, vari begärdes att statsunderstödet till utgivandet av Biblioteksbladet måtte fr. o. m.
år 1920 höjas från 2,000 till 3,000 kr. per år.
Med anledning av denna ansökan, som tillstyrktes av Skolöverstyrelsen den 1 dec. 1919,
föreslog Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte medgiva, att anslaget till fortsatt utgivande av
Biblioteksbladet måtte från och med år 1920 tillsvidare utgå med ett belopp av 3,000 kr. för år. Den föreslagna
förhöjningen av anslaget har av riksdagen beviljats.
För det sålunda av statsmakterna i olika avseenden visade intresset för föreningens arbete ber
styrelsen att få uttala föreningens ödmjuka tacksamhet.
Ännu en fråga har föranlett en underdånig skrivelse till Kungl. Maj:t. På grund av det nordiska
interparlamentariska rådets beslut den 1 sept. 1919, att den svenska riksdagens interparlamentariska
grupp skulle taga initiativ till beredande av anslag för åstadkommande av en index över svenska
tidskrifter vände gruppen sig till styrelsen för S. A. B. med begäran om en utredning angående
behovet av och lämpligaste sättet för utarbetandet av en dylik index. Den sålunda väckta frågan
berörde ett önskemål, som redan förut vid olika tillfällen framförts inom svenska bibliotekskretsar,
och styrelsen åtog sig därför med största villighet den begärda utredningen. Sedan
interparlamentariska gruppen satts i tillfälle att taga del av principerna i ett av styrelsen uppgjort förslag, som
grundade sig på den verkställda utredningen, och förklarat sig för sin del på det livligaste tillstyrka
detsamma, ingick styrelsen till Kungl. Maj:t den 28 maj 1920 med följande underdåniga skrivelse:
Till KONUNGEN.
Sveriges allmänna biblioteksförening ber härmed att i underdånighet få framföra sina
önskemål i fråga om en angelägenhet, som länge stått på dagordningen inom svenska bibliotekskretsar
utgivandet av en svensk tidskriftsindex.
Det sammanlagda antalet tidningar och tidskrifter uppgår för närvarande i vårt land till icke
obetydligt över tusentalet. Enligt Kungl. bibliotekets senaste årsberättelse kunde av 1917 års till
biblioteket levererade tryckalster ej mindre än 1,194 föras in under denna rubrik. Av dessa utgjorde
emellertid 414 allmänna tidningar, och även av de övriga har måhända en del mera tidnings- än
tidskriftskaraktär. Men man torde dock kunna beräkna, att av hela det årliga antalet periodiska
skrifter i Sverige omkring 700 äro att betrakta som tidskrifter. Dessa utgöra alltså rent
kvantitativt sett en ansenlig del av den litterära produktionen. Och vad kvaliteten angår, torde det nog
ej kunna bestridas, att mycket av det betydelsefullaste, som offentliggöres genom trycket, utgöres
av uppsatser i tidskrifter. Så är utom all fråga fallet på det rent vetenskapliga området, men satsen
äger sin tillämpning även på de praktiska yrkenas fält, och icke minst gäller den om den litteratur,
som vänder sig till den icke i främsta rummet fack-intresserade allmänheten. På alla områden
beteckna tidskriftsuppsatserna en synnerligt värdefull komplettering av den i bokform utgivna
litteraturen.
Under det att emellertid den egentliga bokproduktionen i vårt land sedan många år tillbaka
finnes registrerad vecka för vecka, månad för månad, år för år och slutligen för perioder på 5 eller
flera år, står man, när det gäller tidskriftsuppsatserna, så gott som alldeles hjälplös, om man vill
ha någon samlad översikt över deras innehåll inom ett visst område eller om man önskar få
upplysning, om något bestämt ämne finnes behandlat i en tidskriftsuppsats. Endast inom vissa
vetenskapsgrenar, såsom t. ex. historia, kyrko- och litteraturhistoria och nordiska språk, utarbetas
årliga bibliografier, där man även i stor utsträckning tar hänsyn till uppsatser i tidskrifter och i
vissa fall t. o. m. i tidningar. Det kan också vara skäl att i detta sammanhang erinra om den
internationella katalogen över naturvetenskaplig litteratur, som utgivits på föranstaltande av Royal
Society i London, särskilt därför att denna sedan 1902 understötts av den svenska staten. Det
material, som rör Sverige och som omfattar både böcker och tidskriftsuppsatser, har anskaffats,
genom en av Vetenskapsakademien tillsatt s. k. regionalbyrå, och riksdagens understöd har utgått
dels till upprätthållande av denna byrå med 2,000 kr. år 1902 och 1,600 kr. vart och ett av de
följande åren, dels till inlösen av ett antal exemplar av katalogen med 2,000 kr. årligen. Det
ifrågavarande storartade internationella katalogarbetet har emellertid numera upphört till följd av
förhållanden, som stå i samband med världskriget, men planer äro uppe att i en eller annan form
fortsätta det av den svenska regionalbyrån hittills utförda arbetet, och alltså söka åstadkomma en svensk
naturvetenskaplig bibliografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
