Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings sjätte årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alla dessa vanligen i tidskrifter publicerade och ej efter någon enhetlig plan utarbetade
specialbibliografier göra det dock ej mindre behövligt att få till stånd en allmän förteckning över
betydelsefullare svenska tidskriftsuppsatser, en förteckning, vilken kan tjäna som ett komplement till den
sedan många år utkommande Årskatalog för svenska bokhandeln.
I utlandet har i de flesta kulturländer behovet av samlade översikter över innehållet i
tidskriftslitteraturen föranlett utgivande av olika slag av register, för vilka man brukar använda den
gemensamma beteckningen tidskriftsindex.
Längst tillbaka gå dylika indices inom det engelska språkområdet.
I Amerika har man således i Poole’s index to periodical literature (revid. uppl., Boston 1891)
en tidskriftsindex, som omfattar åren 1802—1881 och innehåller ett ämnesregister över i allt 232
engelska och amerikanska tidskrifter. Genom femåriga tillägg har denna index fullföljts fram till
och med år 1906, och en förkortad upplaga, avseende 37 tidskrifter under åren 1815—1899 utkom
i London 1901. För åren 1892—1910 har likaledes som en fortsättning till Poole’s index årligen
utgivits Annual literary index, fr. o. m. 1905 med titel Annual library index. Jämte tidskrifter
registreras här liksom i de nedannämnda amerikanska tidskriftsindices även en del essaysamlingar.
Vid sidan om Annual literary index började med år 1901 Readers’ guide to periodical literature,
avsedd särskilt för de små biblioteken, och med år 1907 Annual magazine subject index, vilka båda
indices ännu fullföljas. Som en direkt ersättning för den, som ovan nämnts, med år 1910 upphörda
Annual library index utges fr. o. m. 1913 Readers’ guide supplement.
I England utgavs för åren 1890—1902 en årlig Index to the periodicals, avseende endast sådana
tidskrifter, som ej voro upptagna i Poole’s index, däribland i de första årgångarna även utländska.
Efter några års uppehåll påbörjades år 1914 en ny tidskriftsindex, med samma namn, av vilken dock
blott första volymen, avseende en del av år 1914, utkommit. Fr. o. m. år 1915 utges emellertid The
Athenæum subject index to periodicals, avseende även några icke-engelska tidskrifter och uppdelad
efter ämnesgrupper i häften, som kunna erhållas vart för sig.
I Frankrike utgavs för åren 1897—1899 en Répertoire bibliographique des principales revues
françaises, omfattande omkring 350 tidskrifter.
I Belgien har sedan 1907 utgivits en årlig tidskriftsindex, utgörande en del av den belgiska
motsvarigheten till vår svenska bokhandelskatalog Bibliographie de Belgique.
I Tyskland har sedan år 1896 utkommit en årlig tidskriftsindex under titeln Bibliographie der
deutschen Zeitschriften-Literatur mit Einschluss von Sammelwerken. Den avser över 2,000
tidskrifter av olika slag och har sedermera kompletterats (fr. o. m. 1900) med Bibliographie der
Rezensionen, (fr. o .m. 1909) med Verzeichnis von Aufsätzen aus deutschen Zeitungen och (fr. o. m.;
1911) med Bibliographie der fremdsprachigen Zeitschriften-Literatur, Alla dessa indices utges
numera under en gemensam titel Internationale Bibliographie der Zeitschriften-Literatur.
Även inom språkområden, som ligga oss närmare än de nämnda, inom det danska och norska,
har man påbörjat företag av här ifrågavarande natur.
I Danmark äro sedan år 1915 alla viktigare tidskrifter registrerade i den av Dahl och Døssing
redigerade Dansk Tidsskrift-Index, som i sin sista årgång (årg. 3, 1917)[1] omfattar 200 tidskrifter,
varvid man uteslutit sådana, som hava endast aktuell betydelse, rena föreningsorgan, rent politiska
tidskrifter, rena uppbyggelsetidskrifter, nykterhets- och barntidningar. Dessutom har man alldeles
sett bort från recensioner. Den danska tidskriftsindex åtnjuter understöd från
undervisningsministeriet. Anslag från staten lämnas numera likaledes till den norska tidskriftsindex, vars
första årgång, avseende år 1918, utkommit innevarande år. Denna ansluter sig i planläggningen
nära till den danska och omfattar 184 tidskrifter.
Frågan om en svensk tidskriftsindex var uppe till behandling på Sveriges allmänna
biblioteksförenings tredje årsmöte i Stockholm år 1917. Inledaren, förste bibliotekarien vid Göteborgs
stadsbibliotek d:r S. Aberstén, framhöll i sitt inledningsföredrag behovet av en index såväl över den äldre
svenska tidskriftslitteraturen som över den årligen utkommande. Tanken på en tidskriftsindex
rönte under diskussionen allmän anslutning från de vetenskapliga, såväl som från de folkliga
bibliotekens sida. Önskvärdheten av en svensk tidskriftsindex framhölls också av riksbibliotekarien i
hans underdåniga skrivelse den 31 augusti 1917, vari han begär anslag till en ny tjänsteman vid
Kungl, biblioteket, vilken bl. a. skulle hava sig anförtrodd redigeringen av en årlig svensk
tidskriftsindex, en framställning som dock ej i dess dåvarande form vann Kungl. Maj:ts bifall.
Även inom kretsar, som stå utanför biblioteken, har behovet av en svensk tidskriftsindex känts
och erkänts. Styrelsen ber i detta avseende särskilt få framhålla, att det är ett initiativ från det
Nordiska interparlamentariska rådet, som givit närmaste anledningen till den utredning, på vilken
denna skrivelse stöder sig, och riksdagens interparlamentariska grupp, som satts i tillfälle att taga
kännedom om huvudpunkterna i styrelsens här i underdånighet framlagda förslag, har som
framgår av dess denna ansökan bifogade utlåtande uttalat sitt livliga instämmande i de framställda
önskemålen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
