Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings sjätte årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Av huru stor betydelse det än otvivelaktigt skulle vara att få till stånd en tidskriftsindex,
omfattande den äldre tidens tidskrifter, torde dock, som också från olika håll betonats, utan någon
tvekan det mest trängande behovet vara att få utarbetad en årlig index över de löpande
tidskrifternas innehåll. I sitt ovanomnämnda föredrag förordade d:r Aberstén att till mönster för en svensk
tidskriftsindex av det senare slaget borde tagas den danska. Styrelsen delar denna mening. En
svensk tidskriftsindex bör alltså omfatta alla slag av tidskrifter, vetenskapliga såväl som populära.
Uteslutas böra dock liksom i den danska rena uppbyggelsetidskrifter, rena föreningsorgan,
barntidningar o. s. v. Dessutom bör man endast taga med sådana recensioner, som ha karaktär av
självständiga uppsatser. Liksom i den danska böra i en svensk tidskriftsindex titlarna på
tidskriftsuppsatserna vara ordnade efter innehållet i olika fack, varvid man givetvis bör tillämpa det system,
som utarbetats genom biblioteksföreningens försorg, och vilket med stor säkerhet torde komma
att följas i Årskatalogen för svenska bokhandeln. Det är ju självklart att det skulle i hög grad
underlätta allt forsknings- och studiearbete, om dessa båda publikationer, som tillsammans skulle omfatta
hela den svenska bokproduktionen, vore uppställda efter samma system. Till den systematiskt
ordnade texten bör fogas ett alfabetiskt ämnesregister.
En svensk tidskriftsindex, där tidskrtftsurvalet gjorts efter ungefär samma principer som i
den danska, måste naturligtvis komma att omfatta ett betydligt större antal tidskrifter än denna,
då tidskrifternas antal i det hela är större i Sverige än i Danmark. En preliminär undersökning
över vilka tidskrifter som borde tagas med i en svensk index har givit vid handen, att antalet
kan beräknas uppgå till omkring 400 och att det alltså skulle bli dubbelt så stort som i den danska.
Emellertid torde man med iakttagande av vissa utrymmesbesparande principer, delvis de samma
som redan tillämpats i den norska indexen, kunna begränsa omfånget av den svenska till att i allt
— med förord, innehållsöversikt och ämnesregister — ej överstiga 400 sidor (sidoantalet i den danska
utgör 346).
Utgivandet av här ifrågavarande index torde lämpligast böra uppdragas åt Sveriges allmänna
biblioteksförenings styrelse, då det här gäller ett arbete, som är av intresse för alla slag av bibliotek,
de vetenskapliga, lika väl som de folkliga, skolornas lika väl som studiecirklarnas. Emellertid
kan biblioteksföreningen ej själv stå risken för detta stora företag, och för att det skall kunna komma
till stånd fordras nödvändigtvis här liksom i Danmark och Norge offentligt understöd. Statens
ekonomiska medverkan synes också böra ligga särskilt nära, då det som här gäller ett företag, som
icke blott i allmänhet är av stor betydelse såväl för vetenskaplig forskning som för praktiskt arbete,
utan också kommer att vara till särskild nytta såväl för statens egna institutioner, dess bibliotek,
läroanstalter och ämbetsverk, som för de av staten understödda, i den allmänna folkbildningens
tjänst arbetande biblioteken.
Vid beräkningen av det statsunderstöd, som kan vara erforderligt, har man att taga hänsyn
dels till redaktions arvodet dels till tryckningskostnaderna. I båda fallen gäller det, att man ej kan
hava någon egentlig ledning av förhållandena i fråga om motsvarande indices i Danmark och Norge,
dels därför att det i Sverige gäller ett så mycket mer omfattande arbete, dels emedan de rörande
Norge och Danmark tillgängliga uppgifterna grunda sig på prisförhållanden, som äro avsevärt
lägre än de, som numera råda inom den svenska boktryckerimarknaden.
Vad först och främst angår arvodet till redaktören och hans för arbetets utförande behövliga
biträden, torde detta, inklusive kostnaden för anskaffning av skrivmaterial o. d., efter de
upplysningar, som biblioteksföreningens styrelse inhämtat, ej kunna sättas lägre än till 5,500 kr., om man
önskar få fullt kompetenta arbetskrafter för företagets ledning och utförande.
Vad åter tryckningskostnaderna beträffar, har ett förlag förklarat sig villigt att för den händelse
katalogen ej överstiger det ovan skisserade omfånget, mot ett årligt understöd av högst 9,000
kronor dels kostnadsfritt lämna staten 200 exemplar, dels tillhandahålla övriga exemplar genom
bokhandeln till ett pris ej överstigande 7:50 kr.
Med stod av vad sålunda anförts får styrelsen därför i underdånighet anhålla, att Eders Kungl.
Maj:t i framställning till nästkommande års riksdag täcktes föreslå, att riksdagen måtte medgiva,
att till utarbetande och tryckning av en årlig svensk tidskriftsindex finge till Sveriges allmänna
biblioteksförening från och med år 1921 tills vidare utgå ett årligt belopp av högst 14,500 kronor.
S. A. B:s fjärde årsmöte hade begärt en utredning angående frågebyråinstitutionen, och med
anledning härav beslöt styrelsen den 15 nov. tillsätta en kommitté på tre personer med uppdrag att
dels utreda, under vilka former den upplysningsverksamhet, som utövas genom frågebyråer,
lämpligast bör organiseras i Sverige,
dels samla in uppgifter om bibliotek och andra institutioner i Sverige, som redan kunna anses
i något avseende göra tjänst som frågebyråer eller kunna vara villiga att börja en dylik
verksamhet.
Då den senare delen av uppdraget stode i nära samband med frågan om utarbetandet av en
handbok över svenska bibliotek, motsvarande den av Svend Dahl utgivna Dansk Biblioteksfører,
beslöt styrelsen att här ifrågavarande kommitté tillika skulle anmodas att företaga och snarast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
