Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings sjätte årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hållna årsmötet upptar nämligen en medlemssiffra av blott 534. Minskningen är dock endast
skenbar och har sin förklaring däri, att ett stort antal statsunderstödda folk- och skolbibliotek övergått
från att vara medlemmar i föreningen till att endast vara prenumeranter på föreningens tidskrift
Biblioteksbladet, för att på detta sätt kunna begagna sig av möjligheten att erhålla nämnda
tidskrift till nedsatt pris. De ovan angivna siffrorna utgöra dock ej slutsiffrorna för varje år. Enligt
räkenskaperna betalades årsavgift 1915 av 205, 1916 av 593, 1917 av 700, 1918 av 759 och 1919
av 566. Härtill komma de ständiga medlemmarna, vilka sedan år 1917 utgöra 10.
En av Sveriges allmänna biblioteksförenings första åtgärder var anskaffandet av ett eget
tidskriftsorgan: Biblioteksbladet. Frågan fördes fram redan på det första årsmötet av bibliotekarien
Fredrik Nilsson, och tidskriften kunde tack vare ett synnerligen stort tillmötesgående från firman
Norstedt & Söner börja utkomma redan år 1916. Biblioteksbladet, som under det första året hade
C:a 800 prenumeranter, har för vart år utgått i ett större antal exemplar och utgår innevarande år
till över 1,400 prenumeranter. Fr. o. m. år 1918 åtnjuter tidskriften statsunderstöd, vilket som ovan
nämnts fr. o. m. år 1920 höjts från 2,000 till 3,000 kronor.
En fråga, som föreningen från första början ägnat mycken uppmärksamhet åt, har varit
bibliotekariernas ställning och avlöningsförmåner i folk- och skolbibliotek. I fråga om folkbiblioteken
och folkskolornas bibliotek har föreningen på första, resp. andra årsmötet uttalat sig för vissa
normer, som synts lämpliga att lägga till grund för arvodesberäkningen. Beträffande
elementarläroverkens, seminariernas och de statsunderstödda privatskolornas bibliotek har föreningen i
oktober 1918 hos Kungl. Maj:t framfört sina önskemål.
Bland övriga spörsmål av intresse för biblioteksarbetets utveckling i vårt land, vilka föreningen
sökt föra närmare en lösning, kan, utom de i det föregående nämnda frågorna om klassifikationssystem,
katalogiseringsregler och författarnummerlista samt frågebyråinstitutionen och en svensk
tidskriftsindex, särskilt framhållas frågan om användningen av de större bibliotekens dupletter.
Det initiativ, som föreningens tredje årsmöte härutinnan tog, har dock tyvärr ej lett till något
resultat.
Trogen sin karaktär av att vara en sammanslutning på bredaste grundval av alla i bibliotek
arbetande och för biblioteksväsendets utveckling i vårt land intresserade, har föreningen på sina
årsmöten behandlat frågor berörande alla sidor av biblioteksarbetet. Där har tagits upp sådana
ämnen som »mekanisk eller systematisk uppställning» (1915), »en svensk tidskriftsindex» (1917),
»statsbibliotekens förvärv av den inhemska bokproduktionen» (1919), »samarbete för
underlättande av boklån till forskningsintresserade» (1915), »anslag till studieresor för personer vid folk-
och skolbiblioteken» (1915), »samverkan mellan folk- och studiecirkelbibliotek» (1915), »förhållandet
mellan skolornas bibliotek och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningar» (1916), »öppna
hyllor» (1916), »biblioteksreklam» (1917), »seminariernas bibliotek» (1916), »läroverkens bibliotek»
(1919), »böckerna som kulturbärare» (1917), »bibliotekarien och hans uppgift» (1917),
»boktryckarekonstens uppfinning» (1917), »Codex argenteus» (1919).
Sveriges allmänna biblioteksförening har från första början stått i förbindelse med motsvarande
föreningar i Danmark och Norge. I sammanhang med det första årsmötet företogo flera
föreningsmedlemmar en utfärd till Köpenhamn, där de på det bästa sätt mottogos av Dansk
bibliotekarforening. På det femte årsmötet medverkade bibliotekarien vid Deichmanska biblioteket i
Kristiania A. Arnesen med ett föredrag om »Amerikansk bibliotekaand», och vid de flesta årsmötena har
föreningen haft den glädjen att se danska och norska gäster.
Sveriges allmänna biblioteksförening har dessutom sökt intressera för anskaffandet av dansk
och norsk originallitteratur till svenska bibliotek. Frågan var redan uppe på det andra årsmötet
(1916), och sedan förra året lämnar Biblioteksbladet förteckningar över nyare litteratur på danska
och norska ined korta upplysande anmärkningar.
I denna korta översikt över de gångna åren bör också framhållas den tacksamhetsskuld, i
vilken föreningen, utom som redan nämnt till statsmakterna och firman Norstedt & Söner, står
till Nordiska bokhandeln i Stockholm och herr Hjalmar Wijk i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
