- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femte årgången. 1920 /
189

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamns kommunbibliotek. Erfarenheter från en studieresa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetslokaler för personalen samt bokmagasin. Det torde nog redan från början ha
stått klart att ej någon definitiv lösning av byggnadsfrågan kunde vinnas denna
väg. Samma svårigheter att utan vidare använda en för helt annat ändamål
avsedd byggnad för ett modernt bibliotek, som vi redan lärt känna i fråga om
Helligaandshuset, mötte här, fast blott i ökade proportioner, eftersom det här
gällde en flera gånger större byggnad. Härtill kom att huvudbiblioteket skulle
klyvas i två delar genom föreläsningssalens inskjutande i mittskeppet. Alla
dessa svårigheter hindrade emellertid ej att man här skulle fått ett avsevärt ökat
utrymme i jämförelse med det som man tidigare haft, och man sökte i sina
planer att på bästa möjliga sätt utnyttja resurserna. Kristiden drog emellertid
ett streck i räkningen i dessa planer, i det att i stället såväl mittskeppet som ett
av sidoskeppen måste upplåtas åt ransoneringsmyndigheterna. Biblioteket fick
alltså blott behålla det ena av sidoskeppen, nämligen det som var avsett för
arbetsrum åt personalen samt bokmagasin, under det att utlåningsavdelningen
fick flytta till det redan omnämnda några minuter därifrån belägna Helligaandshuset.
Att härigenom de redan antydda nackdelarna för såväl låntagare som
personal än ytterligare avsevärt tilltagit, står utan vidare klart. Det är också
avsikten att så snart ransoneringsmyndigheterna lämnat lokalerna öppna även
en utlåningsavdelning i Nikolai Kirke.

F. n. disponerar biblioteket över följande utrymmen: ett bokmagasin 30 m.
långt, 6 m. brett och med en höjd av 8 m. samt plats för 30,000 band;
stadsbibliotekariens arbetsrum; arbetslokaler med arbetsplats för c:a 10 tjänstemän
samt hyllutrymme för 5,000 band; en bokbinderiverkstad samt ett par magasin.

Huvudbiblioteket har ett bokbestånd, som f. n. uppgår till c:a 25,000 band.
Hit föras jämförelsevis sällan utlånade samt dyrbarare arbeten, som blott
anskaffas i ett enda eller några få exemplar för hela bibliotekssystemet och ej
behövas i varje särskild filial. Samlingen omfattar givetvis även i stor
utsträckning litteratur på främmande språk och är på vissa områden ganska väl
försedd. Bl. a. har man en mycket anlitad samling musikalier. Det klagas
emellertid över att bokbeståndet är alltför knappt på en hel del punkter. Främsta
orsaken härtill torde varå, att man ej fått något större engångsanslag vid
huvudbibliotekets grundande, utan först så småningom kunnat fylla de värsta
luckorna i fråga om den äldre litteraturen.

Sista året uppgick utlåningen från huvudbiblioteket till 32 025 band, en
ganska hög siffra, då man betänker att ingen direkt utlåning finnes i samma
hus utan att den helt och hållet skall ske indirekt genom de särskilda filialerna.

Det är uppenbart, att arbetet med utsändandet och inregistreringen av ett så
stort antal lån måste vara mycket tidsödande. Böckerna utsändas dagligen till
de särskilda filialerna. Transporten har hittills skett på cykel, men i år har
biblioteket fått medel för inköp av en automobil.

Registreringen, som åtminstone delvis synes gå tillbaka på amerikanska
förebilder, förefaller att vara synnerligen praktiskt ordnad och väl värd att
studeras av bibliotek i större städer, som önska att ordna flera filialer vid sidan
av huvudbiblioteket.

Varje bok i huvudbibliotekets boksamling har 3 bokkort, ett rött, ett gult
och ett vitt. När en bok lånas ut, skickas det röda kortet med boken till
filialen och användes där vid utlåningen till dess låntagare i vanlig ordning
(varvid korten från huvudbibliotekets böcker alltså redan vid första ögonkastet
skiljas från korten för filialens eget bokbestånd, som äro vita). De gula och de
vita korten stanna däremot kvar på huvudbiblioteket, de förra ordnade i en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1920/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free