Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamns kommunbibliotek. Erfarenheter från en studieresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bibliotekets inkomster och utgifter balanserade arbetsåret 1919—20 på
399 171:70 kr. Härav inflöto 24 484:68 kr. genom pliktavgifter och försäljning av
kataloger, under det att kommunens tillskott var 317 373 kr. jämte ett extra
anslag å 13 411:35 kr. samt för dyrtidstillägg 43 902:67 kr. Det kommunala
atfslaget tör år 1920 är 530 000 kr., vartill kommer statens anslag, som är
75 000 kr.
En svensk kan ej undgå att känna sig imponerad av »Köbenhavns kommunebiblioteker»,
dess organisation och det arbete, som där bedrives. Verksamheten
har i vissa avseenden hunnnit längre än någonstädes i vårt land, och biblioteket
har till sitt förfogande ekonomiska resurser utan motsvarighet hos oss. I fråga
om åtskilliga praktiska detaljer kan man säkert, som redan i det föregående
påpekats, ha nytta av att taga hänsyn till erfarenheterna därifrån. Allra största
intresset har emellertid själva samorganisationen mellan huvudbiblioteket och
kretsbiblioteken. Det är överhuvudtaget det enda fullt utbildade
bibliotekssystemet av större dimensioner i Skandinavien. Det är ej minst från denna
synpunkt som erfarenheterna från Köpenhamn äro värda ett grundligt beaktande,
när Stockholm går att lösa sin stadsbiblioteksfråga. Förhållandena i Stockholm
just nu äro till en viss grad analoga med tillståndet i Köpenhamn före
omorganisationen 1913. Liksam man där hade en rad fristående småbibliotek, till vilka
man fogade ett efter moderna principer arbetande stadsbibliotek, som skulle
fungera som central och som. en förbindelselänk mellan de smärre biblioteken, ha
vi ju redan i Stockholm många små för den stora allmänheten avsedda
bibliotek.[1] En betydande olikhet ligger emellertid däri att de Köpenhamnska
biblioteken samtliga voro stadens egna institutioner, under det att i Stockholm somliga
uteslutande eller till en väsentlig del underhållas av anslag från staden, varemot
andra ej ha minsta samband med staden utan äro rena församlingsbibliotek.
Vid ett blivande ordnande av stadens biblioteksfråga vore det säkerligen
önskligt, att man kunde taga hänsyn till behovet av ett samarbete mellan det
blivande huvudbiblioteket och båda dessa arter av bibliotek. Problemet ligger
emellertid väsentligen olika i det ena fallet och i det andra. Med avseende på de
bibliotek, som underhållas av staden, torde man, i den mån dessa anses böra
bibehållas, kunna följa riktlinjer tämligen överensstämmande med dem, som man
lär känna i Köpenhamn. Med avseende på församlingsbibliotekens framtida
ställning är det däremot tänkbart att ganska olika meningar kunna framföras
med avseende på frågan, huruvida och i vad mån ett organiserat samarbete
överhuvudtaget är möjligt att genomföra. Även vid en diskussion av denna fråga
torde man emellertid möjligen kunna ha nytta av att använda det köpenhamnska
exemplet som diskussionsunderlag. Antagligen skall man då finna, att ett
samarbete i fråga om utlåningen i ungefärlig överensstämmelse med de metoder som
tillämpas i Köpenhamn, »så att huvudbiblioteket skulle göra tjänst som
centraldepot även för stadsdelar med fristående församlingsbibliotek, skulle medföra
avsevärda fördelar utan att behöva göra minsta intrång på de olika bibliotekens
självständighet. Om man så önskade, skulle man emellertid säkerligen
kunna vinna åtskilligt, om man även på vissa andra punkter kunde
åstadkomma ett samarbete. Så kunde man tänka sig uppställning efter gemensamt
klassifikationssystem och gemensamt katalogtryck. Ett dylikt samarbete mellan fullt
fristående bibliotek inom samma kommun har praktiserats i mindre skala även
i vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
